Kina har för första gången större installerad solkraftskapacitet än kolkraft. Utvecklingen markerar ett skifte i kapacitetsbalansen, även om kol fortfarande står för en betydande del av elproduktionen.
Kinas installerade solkraft har passerat landets kolkraftskapacitet. Vid utgången av juli 2026 uppgick solkraften till omkring 1 286 gigawatt, enligt uppgifter från den kinesiska energimyndigheten. Det innebär att solkraften för första gången är större än kolkraften räknat i installerad effekt.
Milstolpen är betydelsefull eftersom Kina samtidigt är världens största energikonsument och har ett elsystem som är betydligt större än något annat lands. Utbyggnaden av solkraft sker därmed i en skala som påverkar både den globala efterfrågan på utrustning och kostnadsutvecklingen för solenergi.
Kapacitet är inte samma sak som produktion
Att solkraften passerar kolkraften i installerad kapacitet betyder inte att solen redan producerar mer el än kolkraften. Solkraftens produktion varierar med dygn, väder och årstid, medan kolkraften kan köras under fler timmar och fortfarande har en central roll för den kinesiska elförsörjningen.
Under första halvåret 2026 stod kolkraften för 49,7 procent av Kinas elproduktion, vilket var första gången andelen understeg hälften. Samtidigt nådde den samlade produktionen från förnybara energikällor nästan 2 000 terawattimmar under perioden. Vind- och solkraftens sammanlagda installerade effekt uppgick vid halvårsskiftet till omkring 1 950 gigawatt.
Utvecklingen visar därför både hur snabbt den förnybara kapaciteten byggs ut och vilken systemutmaning som följer. För att den installerade effekten ska kunna användas effektivt krävs utbyggda elnät, lagring, flexibel elanvändning och annan planerbar eller reglerbar produktion.
Betydelse för den globala marknaden
Kina dominerar redan tillverkningen av solpaneler, batterier och delar av vindkraftens leverantörskedjor. Den fortsatta inhemska utbyggnaden ger tillverkarna en stor hemmamarknad och bidrar till att pressa kostnader genom storskalig produktion. För europeiska och svenska aktörer innebär det både tillgång till billigare teknik och en hårdare konkurrenssituation.
För svensk energimarknad är den kinesiska utvecklingen främst relevant på tre områden. Lägre kostnader för solceller och energilager kan förbättra kalkylen för nya projekt, men prisbilden påverkas också av handelspolitik, leveranssäkerhet och regler om ursprung och hållbarhet. Samtidigt blir erfarenheterna av att integrera mycket stora mängder väderberoende el allt viktigare för svenska nätägare och producenter.
Kinas omställning är dock inte liktydig med en snabb utfasning av fossila bränslen. Kolkraften har fortfarande en omfattande roll i elsystemet, och landet har även fortsatt att bygga ut fossilbaserad kapacitet. Milstolpen bör därför främst ses som ett mått på den växande förnybara kapaciteten – inte som ett bevis på att elsystemet redan är fossilfritt.
