Elkapacitet, fossilfri el och möjligheten att bygga ut snabbt får allt större betydelse när AI driver upp efterfrågan på datacenter. En ny EY-rapport placerar Sverige i toppskiktet bland 19 europeiska länder – men pekar samtidigt på att elnät och tillståndsprocesser kan begränsa utvecklingen.
Datacenteretableringar i Europa håller på att styras om. Brist på mark, långa anslutningsköer och begränsad nätkapacitet gör att investeringar i allt högre grad söker sig bort från de traditionella nav som Frankfurt, London, Amsterdam, Paris och Dublin. Sverige hör enligt en ny analys från EY till de länder som har bäst förutsättningar att ta emot nästa våg av investeringar.
Rapporten jämför etableringsvillkoren i 19 europeiska länder och lyfter särskilt fram Sveriges höga andel fossilfri el, konkurrenskraftiga elpriser och svala klimat. Den senare faktorn kan bidra till lägre kostnader för kylning av servrar. Även möjligheten att återvinna spillvärme pekas ut som en svensk styrka.
Utvecklingen drivs framför allt av AI. EY bedömer att datacenter globalt kan fördubbla sin elanvändning till 2030, till närmare 1 000 TWh. Samtidigt riskerar omkring en femtedel av den datacenterkapacitet som planeras globalt till 2030 att försenas på grund av begränsningar i elnäten.
Kan bli en betydande svensk elanvändare
I Sverige kan datacenter stå för mer än 8 procent av elanvändningen till 2035, enligt rapportens bedömning. Det är en lägre andel än de cirka 13 procent som anges för Danmark och 9 procent för Norge, men innebär ändå att sektorn kan bli en betydande komponent i den svenska efterfrågan på el.
För den svenska energimarknaden innebär utvecklingen att datacenter blir ytterligare en kategori av stora och snabbt växande elanvändare. Etableringarna kan stärka efterfrågan på elproduktion och nätinvesteringar, men skapar också behov av bättre framförhållning kring effektuttag, anslutningstider och lokalisering.
EY lyfter ett långsiktigt partnerskap värt 1,2 miljarder euro för ett AI-inriktat datacenterkomplex i Borlänge som ett exempel på Sveriges potential. Samtidigt är tillgången till el inte tillräcklig i sig. Datacenteraktörer behöver kunna bedöma om nätkapacitet faktiskt finns tillgänglig och hur lång tid en anslutning tar.
Planering av nät och digital infrastruktur
Enligt rapporten har flera av Europas etablerade datacentermarknader anslutningsköer på sju till tio år. Det skapar incitament att söka sig till alternativa regioner där el, mark och tillstånd kan ordnas snabbare. För Sverige blir därför utbyggnaden och moderniseringen av elnäten central om landets konkurrensfördelar ska kunna omsättas i nya investeringar.
Rapportens resonemang pekar också på ett ömsesidigt beroende mellan energi- och tekniksektorn. AI ökar elbehovet, men kan samtidigt användas för att effektivisera energibolagens drift. EY hänvisar till tidiga tillämpningar där AI i vissa fall har kopplats till lägre driftskostnader, högre produktivitet och förbättrad energieffektivitet.
Effektivare processorer, bättre kylteknik och återvinning av spillvärme kan dämpa ökningen i elanvändning. Förutsättningen är dock att energisystem och digital infrastruktur planeras tillsammans. Där ingår både tydligare information om nätkapacitet och tidigare besked om var stora nya effektbehov kan uppstå.
