I slutet av maj publicerade Svenska Kraftnät en ny rapport. De scenarier som presenteras där visar att elanvändningen i Sverige kan bli dubbelt så stor år 2050 som idag. Anledningarna är flera; elfordon, datacenter, batterifabriker, men framför allt stålindustrins omställning till vätgas. Vätgas som helst ska vara grön, det vill säga tillverkad av förnybar energi. Den kommande utmaning vi ser är att den el vi i södra Sverige idag importerar från Norrland kommer det snart att bli konkurrens om, från industrier norr om Dalälven.
I södra Sverige använder vi mer el än vad vi producerar. Statistik från SCB visar att bara 30 % av elen som används i Blekinge är producerad där. I sommar har vi börjat se effekterna av detta genom rekordhöga elpriser. Underskottet kan inte täckas av el från norra Sverige då elnätet begränsar överföringen. Detta börjar bli ett bekymmer, framför allt för stora elanvändare. Många har långa bundna elavtal med lägre priser, men allt eftersom kommer även dessa avtal att bli dyrare. Detta gäller förstås hela landet, men i södra Sverige, kommer det bli mest kännbart på grund av den låga andelen av lokalproducerad el. Det kommer påverka möjligheterna för en omställning av transportsektorn, men är också ett hinder för utbyggnad och nyetablering av industrier.
”Energimyndigheten och Naturskyddsföreningen har gemensamt tagit fram en strategi där motsvarande 100 TWh vindkraft fördelas över landet”
Att minska sin elanvändning genom att effektivisera är förstås det bästa. Om möjligt kan man också styra sin användning till tider då priserna är lägre (dvs nattetid). Detta gäller till exempel för laddning av elfordon. Mycket arbete pågår också att förstärka elnätet.
Eftersom även våra grannländer vill ställa om sin energianvändning och ersätta fossila bränslen kommer deras behov av koldioxidsnål el att öka kraftigt.
Snabbaste sättet att öka mängden el som produceras i södra Sverige är att bygga vindkraft. Lyngsåsa vindpark som byggs utanför Alvesta kommer till exempel att på årsbasis ge lika mycket el som används i hela kommunen.
Energimyndigheten och Naturskyddsföreningen har gemensamt tagit fram en strategi där motsvarande 100 TWh vindkraft fördelas över landet. Indelning är grov och måste bearbetas i varje län och kommun. För att hitta bästa platserna är det nu viktigt att varje kommun väljer ut lämpliga (och olämpliga) områden i sin kommun. Potentialen för vindkraft är mycket stor. Enligt strategin skulle det behövas cirka 380 moderna stora vindkraftverk för att producera el motsvarande dagens användning i sydost. Frågan är var dessa bäst placeras. Oavsett var så finns det motstående intressen. Det kan vara närboende, naturvärden, Försvarsmakt, eller politiker som inte vill ha vindkraft i sin kommun.
För den som vill säkra sina elkostnader går det att investera i vindkraft. Vanligt för större företag är att teckna så kallade PPA-avtal. Då köper man en viss mängd el, från en utpekad vindpark till ett definierat pris under många år. Google köper stor del av sin el på detta sätt. En del går ännu längre och går in som ägare i vindkraft. Ett exempel på detta är IKEA som äger vindkraftverk motsvarande mer än sin elanvändning.
Vill du ha mer lokalproducerad el till en lägre kostnad är det viktigt att tala om detta för dina politiker så de planerar för mer vind, sol och annan förnybar energi.
