Regeringen säger att djuphavsbrytning kan hjälpa Europa att minska sitt beroende av Kina för leverans av kritiska mineraler som behövs för att bygga elbilsbatterier, vindkraftverk och solpaneler.
Det är också en del av Norges strategi att utveckla nya marina industrier eftersom dess främsta export, olja och gas från offshore, förväntas minska successivt.
VAD FÖRESLÅR REGERINGEN?
Den arbetsmarknadsledda minoritetsregeringen har föreslagit att öppna cirka 280 000 kvadratkilometer (108 000 kvadratmil) havsområden mellan Jan Mayen-ön och Svalbard-arkipelagen.
Dess föreslagna plan följer liknande principer som öppningen av havsområden för olje- och gasutforskning. Från det totala området som erbjuds skulle mindre zoner, eller block, erbjudas till företag för att utforska och producera från.
Medan internationella regler för utvinning av mineraler från havsbotten ännu inte har fastställts behöver inte Norge vänta, eftersom det planerar att utforska mineraler på sin utvidgade kontinentalsokkel.
VILKA MINERALER VILL NORGE BRYTA FRÅN HAVSBOTTEN?
En av regeringen sponsrad undersökning fann ”betydande” mängder metaller och mineraler, från koppar till sällsynta jordartselement.
Dessa mineraler hittades i polymetalliska sulfider, eller så kallade ”svarta skorstenar”, cirka 3 000 meter djupt. Det är där havsvatten kommer i kontakt med magma som kommer upp genom ytan genom tektoniska sprickor och sedan sköljs tillbaka med upplösta metaller och svavel.
Sällsynta jordartselement, som skandium, hittades också i manganbeläggningar som växer på berggrunden med en hastighet av en centimeter per miljon år. Norska undersökningar har visat beläggningar med tjocklekar på upp till 40 centimeter.
FINNS DET LIV PÅ HAVSBOTTEN?
På djup över 1 000 meter är det ingen ljus, temperaturen är nära noll grader och vattnets tryck är högt.
Liv existerar dock, och forskare har hittat unika arter som lever kring aktiva hydrotermiska källor, som koraller, tubmaskar och mikroorganismer. Lite är känt om hur dessa ekosystem fungerar.
VILKA MILJÖRISKER FINNS DET?
En regeringskommissionerad påverkningsstudie sa att påverkan skulle vara av lokal karaktär, begränsad till det faktiska område som bryts. Den sa också att påverkan på fisket skulle vara minimal.
Företag säger att de planerar att bryta mineraler från inaktiva hydrotermiska källor, där biodiversiteten är mindre riklig, men vissa forskare säger att de är oroade över att praktiken kan förstöra arterna även innan de upptäcks.
Regeringens förslag har kritiserats av vissa miljögrupper, som Världsnaturfonden, men också av sin egen miljömyndighet, som sa att kunskapsluckorna om djuphavsbiologi var för stora för att besluta om öppningen.
VAD SÄGER ANDRA LÄNDER?
Danmark sa att Norges miljöstudie för området inte var tillräckligt bra, medan Island har ifrågasatt Norges exklusiva rättigheter att utforska mineraler från havsbotten nära den arktiska Svalbard-arkipelagen.
Norge är inte en del av EU men är medlem av den europeiska inre marknaden. EU:s åsikter i frågan är avgörande för Oslos planer, enligt vissa analytiker.
Norge uppmuntras av EU:s ambitioner att diversifiera importen av kritiska mineraler och öka lokal produktion.
Emellertid har Europaparlamentet också uppmanat medlemsstaterna att stödja ett globalt moratorium för djuphavsbrytning. Europeiska kommissionen har också förespråkat ett moratorium för djuphavsbrytning tills mer är känt om riskerna.
HUR BRYTER MAN MINERALER FRÅN HAVSBOTTEN?
Det finns ingen kommersiellt tillgänglig teknik för att producera mineraler från havsbotten, även om vissa maskiner har byggts för att testa produktion på andra platser i världen.
Forskare i Norge använde undervattensrobotar och borrningsmaskiner för att samla mineralprover på havsbotten.
Utvinning av mineraler från havsbotten i Norge skulle troligen innebära att man skär och krossar stenarna innan man tar dem till ytan.
Några norska företag som tillhandahåller teknik och tjänster till oljeindustrin undersöker också djuphavsutvinning.
