Undvik dessa timmar om du har timdebitering

Som ett led i arbetet att minska och jämna ut elförbrukningen och dämpa priserna på elmarknaden, har regeringen uppdragit åt Svenska kraftnät att handla upp förbrukningsflexibilitet under höglasttimmar. Nu har Svenska kraftnät definierat vilka dessa timmar är.

Uppdraget utgår från EU:s nödförordning där samtliga medlemsländer är ålagda att minska sin energiförbrukning med minst 5 procent under höglasttimmarna under perioden 1 december 2022 till 31 mars 2023.

Svenska kraftnät har nu fastställt höglasttimmar för perioden 1 december 2022 till 31 mars 2023. Detta genom att bedöma vilka timmar som under en vecka förväntas ha högst förbrukning baserat på en vald historisk referensperiod. De timmar som definierats är måndag-fredag klockan 08.00-10.59 och klockan 16.00-18.59.

Kan få prisdämpande effekt

– De definierade höglasttimmarna sammanfaller relativt väl med de timmar som historiskt sett har haft högst pris. Att genom upphandling åstadkomma en minskad eller flyttad förbrukning från dessa timmar kommer därför även att kunna få en prisdämpande effekt, säger Staffan Engström, enhetschef för nya stödtjänster och nätutnyttjande på Svenska kraftnät.

Enligt EU:s nödförordning ska höglasttimmarna motsvara minst 10 procent av det totala antalet timmar under perioden 1 december 2022 till 31 mars 2023. Med den definition Svenska kraftnät nu fastställt motsvarar höglasttimmarna 18 procent av alla timmar under perioden.

– Svenska kraftnät har valt att fastställa fler timmar som höglasttimmar än minimumkravet för att öka sannolikheten att höglasttimmarna träffar de timmar som har högst pris. Att motverka höga priser är det övergripande målet med EU:s nödförordning och att sänka förbrukningen de timmar då priset är som högst leder mot det målet, säger Staffan Engström.

Upphandling med träffsäker effekt

Svenska kraftnät har i arbetet utgått från principen att nödåtgärden att upphandla förbrukningsflexibilitet ska vara praktiskt genomförbar och att effekten av den ska vara så träffsäker som möjligt och lätt att följa upp.

Upphandlingen utgår från två modeller. I den första modellen åtar sig aktören att lämna prisberoende bud på den så kallade spotmarknaden för all eller delar av den el de vill köpa, budet ska vara på minst 1 MW för att vara relevant för upphandlingen. Om priset blir högre än budet åtar sig aktören att avstå från att handla. I den andra modellen åtar sig aktören att köpa mindre mängd el under höglasttimmarna än de annars skulle ha gjort.

– Skälet till att vi har valt två modeller för upphandlingen är att vi bedömer att de sammantaget ger störst sannolikhet att dämpa priserna på spotmarknaden. De två modellerna skiljer sig åt när det gäller vilka prisnivåer och timmar som är aktuella för aktören att lämna bud för och kompletterar därför varandra väl för att få så stor prisdämpande effekt som möjligt, säger Staffan Engström.

Att bedöma i vilken omfattning de olika modellerna för upphandlingen av förbrukningsflexibilitet dämpar priset var för sig eller i kombination är svårt eftersom det saknas information om potentiella realiserbara volymer, prisnivåer där en flexibilitet skulle aktiveras samt vilka timmar som är aktuella. Därtill beror potentialen på hur höga elpriserna kommer vara samt företagens risk- och företagsekonomiska bedömningar.

Godkännanden behövs

Upphandlingen av förbrukningsflexibilitet är inledd och kvalificering sker löpande. Eftersom denna upphandling ligger utanför Svenska kraftnäts normala mandat behövs särskilda tillstånd för att avtal med aktörer ska kunna tecknas. Detta i enlighet med EU:s nödförordning. Dels behöver EU-kommissionen godkänna upphandlingen, som ett statligt stöd, dels behövs ett godkännande från Energimarknadsinspektionen om att få finansiera kostnaderna för upphandlingen med kapacitetsavgifter.

– Vi arbetar så snabbt vi kan med att komma vidare med tillstånden och hoppas att godkännandeprocessen går fort så att vi kan börja teckna avtal med aktörer, säger Staffan Engström.