Svenska kraftnät vill replikera på det pressmeddelande som Svensk Vindenergi publicerade 3 juli med rubriken ”Försenad nätutbyggnad bromsar vindkraftinvesteringar”.

Svenska kraftnät ansvarar för att tillhandahålla ett robust och säkert transmissionsnät med tillräcklig kapacitet för att möta dagens och framtidens behov av elproduktion och förbrukning och med förmåga att möta de förändrade överföringsmönster som det leder till. Förutsättningar för att göra det förändras i takt med teknik- och samhällsutvecklingen och det betyder att Svenska kraftnät löpande utvecklar tranmissionsnätet. Men snabba förändringar i behovet kan vara svåra att hinna möta med de långa tillståndstider vi ser för nya transmissionsnätsledningar.

Att möjliggöra klimat- och energiomställningen är en viktig drivkraft i utvecklingen av transmissionsnätet och i den är anslutningen av vindkraft centralt. Svenska kraftnät har därtill anslutningsplikt för såväl ny produktion som konsumtion. I de fall nätet inte har kapacitet att tillgodose en ny anslutning investerar Svenska kraftnät för att möjliggöra detta. Stora investeringsprojekt förutsätter att det finns konkreta planer på t.ex. nya vindkraftsparker eftersom kostnaderna är höga och belastar alla elnätskunder. Med dagens tillståndsprocesser tar det vanligtvis runt 10 år att genomföra en planerad utbyggnation av nätet från att beslutet fattas, något som med rätta kan upplevas som långt i förhållande till de tidsplaner som ny elproduktion men framför allt ny förbrukning arbetar efter. Vi arbetar själva för att göra vad vi kan för att korta processerna men konstaterar att det är många aktörer som behöver ta sitt ansvar, vara proaktiva, och att lagstiftningen måste förändras om tiderna ska kunna kortas. Vi välkomnar alla bidrag här.

Vad gäller påstående om att nödvändiga förstärkningar i snitt 2 medvetet skulle ha senarelagts, som det påstås i Svensk Vindenergis pressmeddelande, så finns det förklaringar till detta. Behovet av ökad kapacitet från norr till söder har ökat i takt med att etableringen av förnybar elproduktion har skett i norra delen av landet. De senaste åren har planerade förändringar i elproduktion i södra delen av landet, i kombination med hastigt ökad elförbrukning, lett till ett än större framtida överföringsbehov. Vi har därför sett över hur vi på ett så effektivt sätt som möjligt kan öka den nord-sydliga kapaciteten betydligt samtidigt som vi ser till att förnya de äldsta delarna av transmissionsnätet i detta område. I detta paket, som vi kallar NordSyd, ingår många av de åtgärder som vi tidigare presenterat var för sig och där flera av de snabbast genomförbara åtgärderna redan är på gång. Att samla åtgärder på ett sätt som möter flera olika drivkrafter är ett sätt att säkerställa en långsiktigt robust och flexibel lösning och inte en medveten senareläggning av förstärkningarna.

Marginalerna i nätet är mindre idag är tidigare och den ökade andelen produktion som inte är planerarbar, som sol- och vindkraft, medför nya utmaningar för att säkra ett fortsatt driftsäkert transmissionsnät. Att prata om en generell akut kapacitetsbrist i transmissionsnätet är dock överdrivet. Svenska kraftnät har flera projekt och större investeringar på gång för att öka kapacitet till södra Sverige och förstärka nätet i mellersta Sverige för att kunna överföra mer el från norr till söder. Utöver investeringspaketet NordSyd kan även projekt som SydVästlänken, Västkustförnyelserna och Hansa PowerBridge nämnas.

Svenska kraftnät genomför för tillfället närmare 30 projekt till en investeringskostnad på 4 miljarder som är direkt kopplade till ansökningar om landbaserad vindkraftsutbyggnad. Ett av dessa projekt är Hageskruv, en station som möjliggör inkoppling av det så kallade Uppvidingeklustret, en vindpark på 700 MW i södra Sverige. Svenska kraftnät tilldelade dessutom regionnätägaren ett nätförstärkningslån på 261 miljoner kronor för att skapa rätt finansiella förutsättningar för att parken skulle realiseras.

Totalt planerar Svenska kraftnät investeringar på ca 60 mdr de kommande 10 åren på att modernisera och utveckla transmissionsnätet. Även regionnätsägarna investerar stort i sina nät.