Sverige är i huvudsak självförsörjande på pellets, men det förekommer också import av certifierad pellets från Estland.

– Dagens Nyheters artikel om biobränslen från Estland innehåller många sakliga felaktigheter och ger sammantaget en missvisande bild av biobränslenas roll i energiförsörjningen. Det säger Gustav Melin, VD i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, i en kommentar.

– Estland har, precis som Sverige, ett överskott av inbindning av koldioxid i sina skogar, och biobränslen från Estland har därför ingen negativ klimatpåverkan. Tvärtom, de möjliggör en fortsatt klimatneutral ersättning av fossila bränslen och därmed minskade utsläpp av fossil koldioxid.

– Estland och de övriga baltiska länderna saknar pappersmasseindustri och det är därför naturligt att klent virke används för att producera pellets. Klent virke uppstår alltid när man bedriver skogsbruk, eftersom hela stammarna inte kan användas som sågtimmer och eftersom man behöver gallra sina skogar.

– Den avverkning som DN:s sagesperson kritiserar har inte skett i naturreservat, som DN skriver, utan inom ett Natura 2000-område där skogsbruk är tillåtet, och uppenbarligen med de estniska myndigheternas godkännande. Relativt stora områden i Estland är avsatta för Natura 2000, och dessa områden är inte helt stängda för skogsbruk.

– Som framgår av bildmaterialet i DN är en del av det stamvirke som avverkats rötskadat, och kan inte användas av industrin. Precis som vi gör i Sverige är klokt att använda rötskadat virke för som energi. En del grov död ved bör lämnas i skogen för biodiversitet.

– Det måste vara de estniska skogsägarna och den estniska staten som avgör hur man vill sköta sin skog och utveckla skogsbruket för ökad avkastning och därmed också ökad kolinbindning. Att ta vara på restprodukter, sekunda ved och klenvirke för energiproduktion är en naturlig del av ett utvecklat multifunktionellt skogsbruk.

Från och med 1 juli i år kommer allt skogsbaserat biobränsle som används i värmeverk och kraftvärmeverk att omfattas av nya hållbarhetskriterier som är gemensamma för alla EU-länder. Endast små värmeverk kommer att undantas. Redan idag ställer många användare krav på certifiering. Det gäller exempelvis den pellets som importerats till Öresundskraft i Helsingborg som nämns i Dagens Nyheters artikel.

– Hållbarhetskriterierna, som inte omnämns i DN, gäller att man följer lagstiftning, återplanterar, inte avverkat i skyddad skog, biodiversitet, markvård, kolbalans dvs att kolmängden i skog och landskap inte minskar och långsiktighet i skogsproduktionen. Dessa kriterier kommer att gälla både inhemskt producerat bränsle och importerat bränsle. Den estniska pelletsproduktionen kommer med all säkerhet att klara dessa kriterier.

– Ingen annan förnybar energikälla, eller batteriproduktion har krav på hållbarhetskriterier. Här är bioenergin unik, säger Gustav Melin.

Svebio stödjer ökad handel med biobränslen, och arbetar för att öka transparent handel med hållbara biobränslen i Östersjöregionen.