En norsk studie visar att antalet fågelkollisioner kan minska upp till 70 procent om vindkraftverken förses med en svart vinge. Men gäller det även holländska fåglar, och vad säger grannarna om målade vindturbiner? En ny studie i Eemshaven ska ge svar.

Sju vindkraftverk ägda av energibolaget RWE i nederländska Eemshaven ska få en av vingarna svartmålad. Syftet är att undersöka om detta kan minska risken för att fåglar skadas vid kollision med vindkraftverkets vingar. Studien har redan inletts och beräknas pågå till slutet av 2024.

I år utförs referensmätningar. Nästa år målas vingarna, och därefter studeras vindkraftverken i två år för att se om antalet fågelkollisioner minskar. Därutöver kommer man att undersöka hur de målade vingarna påverkar flygsäkerheten och det omgivande landskapet.

Tidigare forskning prövas i Nederländerna

Hur svarta vingar på vindkraftverken påverkar omgivningen har redan undersökts på ön Smøla i Norge i en studie finansierad av Vattenfall och en grupp norska samarbetspartners*. Den studien visade att antalet kollisioner minskade med 70 procent när en vinge målades.

– Det har att göra med hur fåglarna uppfattar vindkraftverkens roterande vingar, säger Jesper Kyed Larsen, miljöexpert på Vattenfall.

– En fågel som närmar sig rotorn kan den uppfatta de tre vingarna som en enda roterande suddig ”skiva”, och då få den uppfattningen att vingarna inte utgör ett hinder som måste undvikas. En svart vinge bryter mönstret och gör det mindre sannolikt att de tre vingarna uppfattas som en enda enhet.

Men i Nederländerna finns både fågelarter och landskap som skiljer sig mycket från de norska, och detsamma gäller meteorologiska förhållanden. Jesper Kyed Larsen igen:

– Vi söker hela tiden efter nya sätt att minska vindkraftverkens miljöpåverkan, och är därför mycket glada över att få delta i den här studien i Eemshaven. Den hjälper oss att tolka mätningarna av de svarta vingarna och vilka möjligheter de erbjuder i just Nederländerna. Om vi kan hitta andra sätt att minska kollisionsrisken för fåglar än att tillfälligt stoppa vindkraftverken och därmed produktionen av förnybar energi vore det givetvis bättre för alla parter.

Påverkan på landskapet

En faktor som diskuterades under den norska studien var att svarta vingar är mer iögonfallande, inte bara för fåglar utan även för människor. Frågan var hur omgivningen skulle påverkas av den visuella effekten.

– Norges västkust är inte direkt berömd för sitt vackra väder. Vädret är tvärtom ofta grått och regnigt avbrutet av dagar med snabbrörliga moln som får solskenet över landskapet och vindkraftverken att närmast likna en långsam stroboskopeffekt. Man kunde därför knappt urskilja de svarta vingarna i landskapet, åtminstone syntes de inte mer än de vanliga grå vingarna, säger Bjarke Laubek som även han är miljöexpert på Vattenfall.

– De boende i området verkade inte störas av dem, och därför fattades beslutet att de svarta vingarna får sitta kvar fram tills de nått slutet av sin livslängd i stället för bara så länge projektet pågick. I Nederländerna har vi klart väder betydligt oftare än i Norge. Ljusmiljön vid kraftverken blir därför annorlunda, men det är fortfarande svårt att bedöma hur märkbara de svarta vingarna skulle vara i Nederländernas natur.

Hur vingarna påverkas

Det är också viktigt att få veta mer om de svarta vingarnas praktiska och ekonomiska aspekter i nederländsk kontext. Kommer den svarta färgen att påverka hållbarheten och därmed underhållsbehoven för vingarna? Studien vid Eemshaven kommer att titta närmare även på detta.

Pilotprojektet med svarta vindkraftverksvingar är ett initiativ från RWE och Groningens provinsmyndighet, andra nederländska myndigheter och fågelskyddsorganisationen Vogelbescherming Nederland, samt flera vindkraftutvecklare: Vattenfall, Eneco Energy, Pure Energy, Statkraft Energy och Groningen.nl Energy