SSABs masugn i Luleå, foto SSAB/Tommy Höjsten

Under året införs en ny metod med syrgasanrikning av förbränningsluften vid SSABs masugn 3 i Luleå. Den nya tekniken innebär en energibesparing när behovet av koksgas minskar.

SSAB har i samarbete med Linde Gas (fd AGA) undersökt möjligheten att blanda in syrgas i förbränningsluften till varmapparaterna i masugnen. Resultaten är positiva och visar att syrgasanrikning gör det möjligt att minska den totala mängden förbränningsluft i varmapparaterna och i större grad utnyttja masugnsgas för energitillförseln.

”Efter Lindes sammanslagning med Praxair förra året kan vi erbjuda våra kunder i stålindustrin fler teknikapplikationer, vilka ger flera olika miljöfördelar. Vi är stolta över att kunna bidra till en minskat miljöavtryck för SSAB,”, säger Ola Ritzén, Product Manager, Metallurgy, Linde Norra Europa.

David Bellqvist är energisamordnare på SSAB och har arbetat med projektet:

– Metoden med syrgas i förbränningsluften till varmapparaterna har aktualiserats i och med att underhållsprojektet på koksverket ger minskad tillgång på koksgas under en period. Vi kommer att därför att införa tekniken vid masugn 3 under året”, säger David Bellqvist.

Vid underhållsprojektet på koksverket kommer det så kallade förlaget att bytas ut, och under den tiden går koksverket på halvfart. Det innebär att även tillgängligheten på koksgas halveras och för varmapparaterna medför detta en kraftig minskning och en efterföljande sänkning av temperaturen på blästerluften.

Med hjälp av syrgasanrikning i varmapparaterna kan effekterna på kol- och koksförbrukningen i masugnen minimeras och en relativt normal produktion bibehållas.

Utan syrgasanrikning skulle förbrukningen av kol och koks i masugnen öka med cirka 10 000–12 000 ton under tiden för förlagsbytet, men med hjälp av syrgasanrikning kan den siffran minskas till cirka 7 000–8 000 ton, det vill säga runt 25-30 procent lägre. Även efter förlagsbytet kommer syrgasanrikningen innebära en möjlighet till större flexibilitet i energianvändningen och därigenom potential för energibesparing hos SSAB Luleå.

Per Lagerwall är processingenjör vid masugnen och har varit med i projektet från start.

”Det är intressant att testa en för oss ny teknik, och det är fascinerande hur ett arbete som ursprungligen inletts för att lösa ett problem även varaktigt kommer kunna ge oss ökad flexibilitet och effektivitet”, sammanfattar Per Lagerwall

Fakta

Malmbaserad ståltillverkning bygger idag på masugnsteknik. I masugnen används varm blästerluft som en viktig del av reduktionsprocessen, där den reagerar med koksen och håller igång förbränningen. Vid masugn 3 i Luleå finns fyra varmapparater (så kallade cowprar) som används för att hetta upp blästerluften till masugnen. De värms genom att elda en blandning av masugnsgas och koksgas, där koksgasen är den viktiga delen för att komma upp i hög temperatur. En högre temperatur i varmapparaterna och på blästerluften ger en större energitillförsel till masugnen och därigenom ett minskat behov av kol och koks.

Eftersom koksgasen är energirik är den en viktig produkt för en mängd användare inom SSAB:s område, samt för kraftvärmeverket LuleKrafts produktion av el och fjärrvärme där koksgasen kan användas för att undvika förbrukning av olja. Masugnsgas är däremot en lågvärdig produkt som endast används i varmapparaterna samt på LuleKraft. Om det vore möjligt att ändra blandningsförhållandet mellan koksgas och masugnsgas i varmapparaterna, och fortsatt hålla en hög temperatur på blästerluften, skulle detta medföra en flexibilitet i energisystemet för att utnyttja den högvärdiga koksgasen där den för tillfället gör mest nytta.