EU behöver stödja elektrifieringen för att medlemsstaterna ska lyckas nå klimatmålen, säger Sara Skyttedal (KD). Hon menar att en viktig del i det arbetet är att kommissionens mål med en miljon nya laddplatser och tankställen för alternativa bränslen till 2025 också blir verklighet.
EU:s klimatmål för 2030 måste skärpas för att vi ska lyckas nå klimatneutraliteten till 2050. Det menar Sara Skyttedal och säger samtidigt att det måste ske i balans med andra intressen:
– En sådan höjning måste göras efter en ordentlig konsekvensanalys. Vad får det ena eller andra klimatmålet för konsekvenser för miljö, jobb och tillväxt. För om vi inte lyckas säkra europeisk konkurrenskraft spelar de höga ambitionerna mindre roll, eftersom då flyttar produktionen till länder med betydligt lägre klimatmål, säger hon.
Det är oerhört viktigt för svensk och europeisk tillväxt att handlingsplanen implementeras.
Handlingsplan för cirkulär ekonomi viktig
I EU:s strävan mot klimatneutraliteten lyfter hon fram kommissionens nya handlingsplan för cirkulär ekonomi som ett centralt initiativ. Det är Europas nya agenda för hållbar tillväxt och ska gynna hållbar konsumtion:
– Det är oerhört viktigt för svensk och europeisk tillväxt att handlingsplanen implementeras.
Om det här är EU-initiativ hon tror på är hon försiktigare till andra. När det kommer till lagstiftningspaketet – Clean energy for all Europeans package – är förväntningarna generellt stora, men Sara Skyttedal ser begränsningar.
– Tyvärr ser det ut som om vi kommer att behöva revidera delar av paketet redan innan det fullt ut har införts och fått effekt. Det handlar till exempel om förnybarhetsdirektivet, som riskerar att rivas upp med negativa konsekvenser för den svenska skogsnäringen som följd, säger hon.
Elektrifieringen möjliggör
Sara Skyttedal ser desto ljusare på EU:s möjligheter att stödja elektrifieringen, som hon menar är en av de enskilt viktigaste omställningarna som måste till för att Sverige och EU ska klara av att bli klimatneutralt.
– Olika initiativ för att främja elektrifiering av fordonsflottan är centralt. Det är angeläget att kommissionens mål om att stödja utplaceringen av cirka en miljon offentliga laddnings- och tankstationer till 2025 också blir verklighet.
Men för att elektrifieringen ska kunna nå sin fulla potential kommer det att behövas smart sektorsintegration av den europeiska energimarknaden, menar hon. Sektorsintegration handlar om att koppla samman el, gas och vatten, men även om att koppla samman användning och produktion av el. Hon menar att flera hinder fortfarande finns för att visionen fullt ut ska kunna realiseras.
– Det finns stora möjligheter att härigenom öka användningen av förnybar och koldioxidsnål el via integrering av sektorer som för närvarande förlitar sig på fossila bränslen. En stor anledning till att kommissionen är så entusiastisk när det kommer till smart sektorsintegration är att den nordiska modellen fungerar så väl och inspirerar.
Ser allvarligt på risken för cyberattacker
Oavsett hur marknadsmodellerna framöver utformas kommer digitaliseringen att vara en drivande faktor för utvecklingen av energisektorn och med det måste systemen skyddas mot cyberattacker. Sara Skyttedal ser allvarligt på riskerna och lyfter elnätsattacken i Ukraina 2015 som ett varnande exempel. Hon ser också den snabba förändringstakten på energimarknaden som en utmaning för cybersäkerheten.
– 2016 antog Europeiska unionen direktivet om nätverk och informationssäkerhet. Det är den första delen av EU-lagstiftningen som specifikt syftar till att förbättra cybersäkerheten i hela unionen, ett mycket viktigt steg mot att säkra EU:s informationssystem. Ett fullständigt genomförande av direktivet skedde 2018 och var en viktig första del för att säkerställa motståndskraft, säger Sara Skyttedal.
