Elsäkerheten är en grundbult för alla som arbetar i energibranschen. Göran Bergius, elsäkerhetsansvarig på Svenska Kraftnät, har arbetat med frågor som rör elsäkerhet och säkerhetskultur i snart fyrtiofem år. Under de åren har branschens arbete med frågorna utvecklats till det bättre, men det finns fortfarande utmaningar. En sak är dock fortfarande detsamma – en god säkerhetskultur med människan i fokus är något som alltid bör stå högt på agendan.
Göran Bergius porträttSvenska kraftnät har en nollvision när det gäller allvarliga olyckor, både vad gäller arbetsmiljö och miljö. Vårt systematiska arbete omfattar både vårt eget och våra leverantörers arbete. En medarbetare som länge stått i centrum för att driva och utveckla arbetet med säkerhet i byggprojekt är Göran Bergius, elsäkerhetsansvarig på Svenska kraftnät.
– Det är gemensamma värderingar, attityder och beteenden hos individer och grupper som skapar en god säkerhetskultur. Arbetet behöver starta på ledningsnivå och spridas nedåt och utåt i organisationen för att få ett långsiktigt genomslag, säger Göran Bergius.
Olycka blev startpunkten
I mitten på 1970-talet startade Göran Bergius sin karriär, då som montör på Vattenfall för att några år senare arbeta med drift av transmissionsnätet på det som numera är Svenska kraftnät. Bland annat har han utvecklat driftutbildning och senare som fungerat chef för Svenska kraftnäts driftcentraler samt balanstjänst. Under tiden har han även hunnit att leda arbetet med att bygga ett antal generationer av kontrollrum. För femton år sedan riktade han in sig specifikt på elsäkerhetsfrågor, men i vilken roll han än haft har arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor alltid varit del av arbetssättet.
– För mig började det med att en kollega skadade sig i en elektrisk arbetsplatsolycka. Då insåg jag hur avgörande det är med säkerheten och hur viktigt det är att alla ska komma hem oskadda efter en arbetsdag, säger Göran Bergius.
Samarbete med branschen avgörande – ESA visar vägen
Göran Bergius har sedan 1990-talet varit engagerad i arbetet med branschens Elsäkerhetsanvisningar (ESA) vilka förser svenska el- och energibolag med metoder och information om hur säkra elarbeten ska utföras. ESA är framtagna av EBR (ElBranschens Riktlinjer) inom intresseorganisationen Energiföretagen Sverige. EBR-arbetet bedrivs inom tre huvudområden: Hälsa, Miljö och Säkerhet, Teknik samt Ekonomi..
Svenska kraftnäts samarbete med EBR är en viktig pusselbit i arbetet som tydligt bidrar till en ökad elsäkerhet. Genom att ta fram ett gemensamt arbetssätt tillsammans i branschen kan man gemensamt underlätta och förtydliga hur elsäkerhetsarbetet ska bedrivas och vilka krav som ställs.
– Idag används ESA inom i det närmaste hela elbranschen och har blivit har ett standardiserat arbetssätt. Vi använder samma organisation, terminologi, rutiner, har samma förväntningar och synsätt. Det är ganska unikt att vi har en standard som är gemensam för en hel bransch. Det ger många fördelar, säger Göran Bergius.
Det finns också gemensamma arbetsgrupper mellan de nordiska systemoperatörerna. Ett intensivt arbete pågår även inom SEK Svensk Elstandard som driver den elektrotekniska standardiseringen som i de flesta fall är ett internationellt samarbete.
Det mesta har blivit bättre – men nya utbildningsbehov väcks
Så hur har branschens arbete med säkerhetskultur utvecklats under åren?
– Sedan jag började engagera mig i frågorna på 70-talet har det mesta blivit bättre! De generella säkerhetsfrågorna har alltid funnits med: hur får vi våra medarbetare att vara säkra och oskadda? Nu har branschen även tydligare rutiner för att följa upp avvikelsearbetet – något som är avgörande, säger Göran Bergius. Och vi lägger mer tid på kontroller och revisioner.
Idag ser marknaden annorlunda ut än får bara några år sedan och antalet aktörer har växt i snabb takt, något som även kan märkas i arbetet med säkerhetskultur inom t.ex. lednings- och byggprojekt.
– Utmaningen idag är en avsaknad av branschkunskap hos vissa nya aktörer, nu när marknaden växer snabbt – här behövs fler utbildningsinsatser. Alla vill göra bra ifrån sig, men ibland är det lätt att strunta i viktiga saker när man vill göra ett snabbt jobb. Vill man arbeta i denna bransch ska man acceptera de spelregler som gäller. Säkerheten får inte tummas på, säger Göran Bergius.
Nyckel till god säkerhetskultur
Det finns grundläggande faktorer som bidrar när organisationer skapar en god och långsiktig kultur kring säkerhetsfrågor.
– En medveten och hållbar företagsledning som visar vägen är avgörande. En medvetenhet behövs, ett gemensamt tänk och dessutom behöver man forma en projektorganisation med mandat. Att därefter genomföra kontroller och revisioner är också oerhört viktigt för att följa upp och kunna utveckla arbetet, säger Göran Bergius.
– Man måste också acceptera att saker och ting tar tid. Det går inte att skapa en god säkerhetskultur över natten, det kan ta år. Den tiden måste det få ta.
Vänlighet och professionalism
Göran Bergius är fortfarande full av energi och engagemang inför sitt arbete och när det kommer till att utveckla säkerhetskulturen på Svenska kraftnät och i branschen.
– Det som driver mig är en inbyggd vilja att gå framåt och att förändras, det är bättre att titta framåt där man kan skapa förändring. Det ger mig också energi att se organisationer och personer växa och att möta och acceptera varandras olikheter – vi ska ta det bästa från alla som ingår i organisation.
– Något annat som är viktigt för mig är vänlighet och professionalism. Vi ska alltid vara professionella men också vänliga i vårt arbete – det gör stor skillnad, avslutar Göran Bergius.
