Samordnade revisioner av kärnkraftverken ger ökad tillgänglighet.

 

Kärnkraftens stora betydelse för elproduktionen är ett viktigt skäl att samordna årliga revisionsavställningar för att på så sätt minska det samtidiga produktionsbortfallet. Men vem skall hålla i taktpinnen?

De sex kommersiella svenska kärnkraftsreaktorerna stängs av några veckor varje år för bränslebyte, underhåll och uppgraderingar. Eftersom varje reaktor är en betydelsefull elproducent kan en samtidig avställning av flera reaktorer ge ett betydande bortfall av den totala elproduktionen. Det finns därför uppenbara skäl att planera avställningarna så att de inte ligger samtidigt.

I takt med att bland annat kärnreaktorerna blivit färre, vindkraftverken fler och uppgraderingsbehoven ökat på nätet har dessutom känsligheten för störningar och elbortfall från kärnkraften ökat.

Hittills har anläggningsägarna själva beslutat om när revisioner skall göras, baserat på årstid, underhålls- och uppgraderingsbehov samt bränsleplanering bland annat. Per Lamell, fackområdesspecialist inom elkraft på Forsmark, berättar att man de senaste åren självmant försökt lägga revisionerna i sekvens. Detta har även praktiska skäl så som att leverantörerna, som ofta är inblandande i flera anläggningars revisioner, då har bättre tillgänglighet och lättare att skicka personal.

Trenden är att lägga revisionerna i serie

Med bara sex reaktorer kvar i drift och ungefär en månads revisionsavställning per reaktor är det möjligt att både förlägga avställningarna till sommarhalvåret och undvika överlapp på mer än några dagar här och där. Under 2022 inleddes avställningsåret med Oskarshamn 3 i april, Forsmark 3 i man, Ringhals 3 i juni, Forsmark 2 i juli, Ringhals 4 i augusti och Forsmark 1 i september. Samtidigt är det inte alltid möjligt att förutsäga revisionsavställningens faktiska längd. Ringhals 4 kommer inte startas igen förrän i början av 2023 efter att ett tryckkärl skadades i samband med uppstarten efter årets revision. Genom att avställningen var planerad till sent på säsongen innebär detta att revisionen endast krockar med en annan revision, men samtidigt går den långt in i vintersäsongen.

Under 2021 var situationen likartad; planen var initialt att revision skulle ske samtidigt på O3 och R3 men i övrigt var parallella revisioner inte planerade. Ungefärliga avställningstider var planerade till maj för F2, slutet av maj till mitten av juni för O3 och R3, juli för F1, augusti för R4 och mitten av september till mitten av oktober för F3. I huvudsak skulle alltså avställningarna skulle göras seriellt med undantag från O3 och R3 samt sju dagar i slutet av maj där det i planeringen fanns ett överlapp mellan F2, O3 och R3.

Någon vecka in i arbetet på R3 kom dock planerna på skam. Ett bränsleelement lossnade när det skulle flyttas och intog ett sådant läge att allt underhållsarbete behövde pausas i väntan på att Ringhals skulle kunna ta fram ett specialverktyg för att flytta bränsleelementet i fråga. Detta innebar en oförutsedd paus i arbetet på ungefär en månad, med följden att R3:s avställning inte bara sammanföll med O3:s utan även med F1:s och R4:s.

Svenska kraftnät vill hålla i taktpinnen

De svenska kärnkraftverken lämnar sedan tidigare marknadsinformation om sina planerade revisioner för tre år i taget. Detta gör att Svenska kraftnät samt andra elproducenter och aktörer kan planera sin verksamhet med den informationen i åtanke. Regelverken tillåter inte direkt kontakt mellan kärnkraftsägarna för revisionsschemaläggning, men genom att informationen är känd och att det finns en naturlig begränsning i det att många entreprenörer som har uppdrag i samband med revision arbetar på flera anläggningar, blir det oftast en naturlig spridning av revisionerna. Å andra sidan kan årstider och revision inom vattenkraften påverka åt andra hållet och man kan exempelvis vinna på att lägga revisionen under vårfloden, vilket man gjort på Olkiluoto.

Med hänvisning till en förordning från EU-kommissionen menar sig Svenska kraftnät nu ha rätten att delta i koordineringen och överpröva och besluta om förändringar i schemaläggningen av planerade revisioner, skriver myndigheten i ett förslag till hur samordningsprocessen skall se ut och som nu ligger på remiss för andra gången. Förordningen 2017/1485 System Operation Guideline (SO GL) är en av åtta kommissionsförordningar och anger villkor för att säkerställa driftsäkerhet, frekvenskvalitet och ett effektivt utnyttjande av det sammanlänkade systemet och dess resurser, däribland krav för samordnad avbrottsplanering. Huvudsakliga skäl för införande av de åtta förordningarna uppges vara att säkerställa en fullt fungerande och sammanlänkad inre energimarknad med syfte att upprätthålla en trygg energiförsörjning, öka konkurrenskraften och säkerställa överkomliga konsumentpriser.

– Vi har möjlighet enligt nätkoder att efter vi identifierat relevant assets ”styra” när de skall lägga revisioner et cetera så att inte kraftsystemet äventyras. Vi har sedan många år haft dialog med kärnkraftsverksägarna om att vi gärna ser att de planerar sina revisioner på ett sätt som inte påverkar kraftsystemet alltför mycket. Det har gett resultat även om vi inte formellt identifierat dem som relevant assets än, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.

I förordningen anges att en relevant tillgång (även kallad Relevant Asset for Outage Coordination, RAOC) definieras som ”varje relevant förbrukningsanläggning, relevant kraftproduktionsmodul eller relevant nätelement som deltar i den samordnade avbrottsplaneringen” (Artikel 3). Systemansvariga för överföringssystem skall samordna avbrottsplaneringen ”för att övervaka de relevanta tillgångarnas tillgänglighetsstatus och samordna tillgänglighetsplanerna, och därmed säkerställa överföringssystemets driftsäkerhet” (Artikel 82). Riktlinjer anges också för huruvida en kraftproduktionsmodul ska bedömas vara en relevant tillgång som ska ingå i den det är att samordnade avbrottsplaneringen. Denna bedömning skall grunda sig på anläggningarnas kapacitet och hur elektriska mätvärden, såsom spänningar, effektflöden och rotorvinkel, förändras till följd av den relevanta tillgångens förändrade tillgänglighet (Artikel 84).

Svenska kraftnät tillskrivs en samordningsroll i förordningen; ”senast två år före början av varje samordnad året föreavbrottsplanering ska varje systemansvarig för överföringssystem bedöma motsvarande vägledande tillgänglighetsplaner för interna relevanta tillgångar, som tillhandahålls av avbrottsplaneringsombuden i enlighet med artiklarna 4, 7 och 15 i förordning (EU) nr 543/2013, och lämna sina preliminära kommentarer, inklusive eventuella upptäckta oförenligheter i avbrottsplaneringen, till alla avbrottsplaneringsombud som påverkas” (Artikel 93).

Riktlinjer på remiss

Våren 2022 skickade Svenska kraftnät ut sitt förslag till hur processen för avbrottsplanering skall gå till med kärnkraft som en relevant tillgång. I förslaget anges att syftet med den föreslagna processen ”är att i första hand koordinera de årliga avställningarna utifrån driftsäkerhet med hänsyn till gällande förutsättningarna i transmissionsnätet.” Samordningen skall enligt förslaget ske på tre tidshorisonter;

  1. Y-3 gäller kommande revisionsplanering: Kärnkraftsägarna skickar in planerade avbrott före sista december varje år för revisioner tre år fram i tiden. Svenska kraftnät återkopplar och bekräftar i januari.
  2. Y-1 gäller nästkommande år: Kärnkraftsägarna skickar in uppdaterade avbrottsplaner före augusti varje år för nästkommande år. Svenska kraftnät återkopplar och godkänner under september.
  3. Y-0 gäller kontinuerlig hantering: Kärnkraftsägarna skickar in uppdaterade avbrottsplaner som Svenska kraftnät koordinerar och godkänner.

Förslaget anger också att kärnkraftsägarna i början av varje år skall informeras om avbrottsplanerna för transmissionsnätet som underlag till kärnkraftens långsiktiga planering. I de fall där Svenska kraftnät bedömer att avbrottsplaneringen ”leder till överträdelse av gränserna för driftsäkerhet ska planeringen ses över” och Svenska kraftnät skall kunna avslå en avbrottsplan om en justering är tekniskt och juridiskt möjlig. Detta föreslås ske på ett möte där berörda parter skall ”diskutera den justering av planeringen som är bäst för transmissionsnätet med hänsyn till driftsäkerhet och tekniska förutsättningar samt ger minsta påverkan på elmarknad och till lägsta möjliga kostnad för alla berörda parter”.

Svenska kraftnät anger också att samtidiga revisoner på mer än två kärnkraftsanläggningar i Sverige ska undvikas samt att ”avbrottsplaneringen av kärnkraftsanläggningar som relevanta tillgångar ska ta hänsyn till anläggningsprojekt i transmissionsnätet som har beroende till kärnkraftens tillgänglighet och som Svenska kraftnät tidigare har informerat om”.

– Riktlinjen är framtagen i dialog med kärnkraftens representanter. Svenska kraftnäts förslag är att riktlinjen ska börja tillämpas 1 januari 2023. Detta förutsätter att kärnkraftsägarna accepterar förslaget. Svar väntas under december, berättar Svenska kraftnäts expert på området, Lars Jonsson.

Om kärnkraftsägarna godkänner förslaget är det en något förenklad interimsprocess som tar vid i samband med årsskiftet i väntan på fastställande av vilka anläggningar som är att se som relevanta tillgångar bland annat.

OKG kräver större ömsesidighet

OKG har i sitt remissvar pekat på vad de menar är brister i förslaget. OKG håller med om att det är viktigt att myndigheten ”ges möjlighet att tillsammans med ägare och tillståndshavare koordinera kärnkraftens årliga avställningar för en effektiv hantering av driftsäkerhet och elmarknad.” Samtidigt påpekar OKG att det också är ”av vikt att ägare och tillståndshavare tillsammans med den systemansvariga myndigheten ges möjlighet att koordinera det omfattande avbrottsbehovet för utbyggnad och förnyelse av transmissionsnätet.”

– Varken kärnkraft, annan elproduktion eller distributionssystem kan direkt delta i arbetat att planera in avbrottsbehoven på transmissionsnätet. Transmissionsnätets planerade avbrott anpassas i möjligaste mån till kärnkraftens planerade revisioner. Där det inte finns en självklar lösning på förhand ska riktlinjen stödja bra och effektiva lösningar i samråd, menar Lars Jonsson på Svenska kraftnät.

Vidare pekar OKG i sitt remissvar på att Svenska kraftnäts förfarande bör följa SO GL, som enligt OKG ger ”ger uttryck för en något mer samarbetsbetonad lösning vid oförenligheter i avbrottsplaneringen.”

OKG lyfter också frågan om huruvida det faktum att en anläggning agerar RAOC är att jämställa med en avhjälpande åtgärd eller stödtjänst för vilken en ersättning skall utgå. Svenska kraftnät menar att så inte är fallet.

– Vår syn och ambition har varit att den riktlinje som tagits fram ska uppmuntra i första hand en god dialog mellan Svenska kraftnät och kärnkraftsägarna för att hitta en bra koordinering i ett tidigt skede, och inte strikt fokusera på artiklarna i SO som främst riktar in sig på inför driftåret där det finns relativt små möjligheter till justeringar. Begreppet relevant tillgång i detta sammanhang rör koordinering av avbrott. Man agerar inte som relevant tillgång och att vara definierad som relevant tillgång kan inte likställas med avhjälpande åtgärd eller stödtjänst, säger Lars Jonsson.

OKG menar även att det omfattande nukleära regelverket tillståndshavarna har att förhålla sig till bör beaktas i Svenska kraftnäts avbrottsplanering, något som Lars Jonsson menar sker.

Reaktorerna laddas för en viss drifttid och det kräver flera års framförhållning för hur man skall upphandla bränslet. Men föreslagen formulering av riktlinjerna finns det dock risk att riktlinjerna tolkas som att transmissionsnätets drift är överordnad andra intressen.

I den mån det föreligger oförenligheter i avbrottsplaneringen menar OKG att det är viktigt att tillämpa ett bredare synsätt ”än att begränsa diskussion till vad som är bäst för transmissionsnätet med hänsyn till driftsäkerhet och tekniska förutsättningar. Samhällsekonomisk optimering och minimering av konsekvenser för marknadsaktörer, industri och samhälle bör vara i fokus vid ett sådant möte. Det är av stor vikt att marknadsreglerna gällande dialog mellan marknadens aktörer efterföljs vid möte för att hantera oförenligheter i avbrottsplaneringen.”

Lars Jonsson på Svenska kraftnät uttrycker när Kärnkraft i vår omvärld frågar en klar önskan om att fokus skall ligga på dialog.

– Vi har ingen annan uppfattning än att ambitionen kommer vara att hitta den mest effektiva lösningen som ger den totalt minsta påverkan av elmarknad och för berörda parter, i de fall det kommer finnas behov att se över avbrottsplaneringen. Men det som utifrån SO och denna riktlinje kommer initiera detta behov utav översyn är med hänsyn till driftsäkerheten på transmissionsnätet, och de fall kärnkraftens revisioner har stor påverkan på denna, säger han.

Knäckfrågan beträffande vem som har sista ordet och beslutar om prioriteringarna den dag oförenliga önskemål uppstår kvarstår emellertid fortfarande.

– Förfarandet bör vara att Svenska kraftnät kan begära att en eller flera berörda parter lämnar in en alternativ avställningsplan för nya bedömningar om oförenligheter och att samarbete och dialog ska prägla arbetet, snarare än att det ska föreligga en ensidig rätt att neka föreslagna planer på grunder som inte är tydligt motiverade, föreslår OKG i sitt remissvar.

– Det är heller inte tanken att vi utan motivering ska neka något, ambitionen är absolut att tidigt hitta en bra koordinering i dialog med varandra, menar Lars Jonsson.

Det återstår att se om parterna kan enas om de exakta formuleringar för att lösa knäckfrågan för ett interimistiskt införande av riktlinjerna i januari 2023.