Allt som behövs för att producera och överföra el till näten och elanvändarna, ingår i det som kallas Sveriges kraftsystem. Ett intressant men komplext system att förstå. Här berättar tre av Svenska kraftnäts experter om kraftsystemet utifrån sitt perspektiv.

Ulf Moberg är teknisk direktör på Svenska kraftnät och en av de personer som ytterst ansvarar för kraftnätets tekniska förutsättningar. Som han själv beskriver, har hans jobb på senare år allt mer handlat om att skapa förståelse för kraftsystemförändringar.

– Det pratas ofta om att man vill ha ett lika robust kraftsystem som tidigare – men det är inte riktigt så idag. Vi befinner oss i en utmanande tid för Bild på Ulf Moberg.kraftsystemet; samtidigt som elberoendet ökar pågår utvecklingen mot mer väderberoende oplanerbar elproduktion och minskade marginaler, säger Ulf Moberg.

Men vi tar det från början.

Sverige har ett av världens äldsta kraftsystem. Vi var först i världen med att etablera 400 kV-ledningar i början av 1950-talet, men mycket har hänt med tekniken sedan dess. Just nu pågår ett enormt arbete med att anpassa systemet till den ökande elektrifieringen av samhället och övergången till allt mer förnybar el.

Lokal-, region och transmissionsnät – vad är skillnaden?
Svenska kraftnät ansvarar för transmissionsnätet, vilket nästan uteslutande består av växelströmsledningar med hög spänning på nivån 400 och 220 kilovolt (kV). Det finns även andra ledningar i kraftsystemet med lägre spänning som förvaltas av lokal- och regionnätsägarna.

– Med hög spänning kan större mängder el transporteras på ledningen, samtidigt som överföringsförlusterna procentuellt blir lägre, förklarar Armin Taheri, ställverksingenjör på Svenska kraftnät.

Utan ställverk ingen el
För att ansluta elproduktion till transmissionsnätet finns ställverk som driftsäkert fördelar, bryter och slår på ström beroende på behov. Utan Bild på Armin Taheri.ställverken – ingen el i näten.

Bild på Armin Taheri. De vanligaste ställverken i Sverige är så kallade luftisolerade ställverk. I jämförelse med gasisolerade ställverk blir de till ytan väldigt stora, eftersom avstånden mellan spänningsförande delar behöver vara större för att säkerställa fungerande drift och personsäkerhet, berättar Armin Taheri.

Ett luftisolerat ställverk kan bli så stor som sju hektar, motsvarande 20 fotbollsplaner, som till exempel stationen i Midskog, Ragunda, i Jämtland. Då inkluderas förvisso både ett 400 kV och 220 kV-ställverk i stationen.

Många tillstånd – en långdragen process
Men för att över huvud taget få bygga en ny kraftledning eller ny station krävs tillstånd. Svenska kraftnät behöver en rad sådana för att få göra anspråk på och intrång i skog, mark och bebyggelse. Det vet Matilda Björkheden, tillståndsansvarig på Svenska kraftnät, allt om.

– Det tar lång tid att planera för och bygga en kraftledning – det är en komplex process som kan ta upp mot 10-12 år. Det beror bland annat på att vi lägger ned mycket tid och kraft på att utreda den bästa sträckningen för ledningen. Vi måste också söka tillstånd, för en längre ledning kan det krävas flera hundra olika tillstånd, berättar Matilda Björkheden. Bild på Matilda BjörkhedenBild på Matilda Björkheden.

Matilda Björkhedens roll är att ta fram en lednings slutliga placering och utformning, se till att ledningen medför ett så litet intrång som möjligt för människa och miljö – och att ordna alla nödvändiga tillstånd som krävs. Samråd är också en viktig del i hennes roll. Det är då myndigheter, markägare, intresseorganisationer, allmänhet och andra intressenter ges möjlighet att komma med synpunkter på Svenska kraftnäts förslag till nya ledningar och stationer.

Kapacitet och effekt
Ökad elektrifiering och nya förbrukningsmönster har bidragit till en snabbt ökad efterfrågan av el i flera delar av samhället. På senare tid har allt fler elintensiva industrier i Sverige velat ansluta sig till näten. På grund av kapacitetsbrist, det vill säga att nätet inte räcker till, får de vänta.

– Ofta beror kapacitetsbristen på en lokal effektbrist orsakat av att samhället lägger ned lokal effektproduktion, vilket leder till att effekten måste överföras via transmissionsnätet istället. Det är dock inte möjligt att ha ett nät på plats i förväg för att möta sådana förändringar i kraftsystemet, säger Ulf Moberg, teknisk direktör.

Matilda Björkheden sammanfattar att det är både spännande och utmanande att arbeta med kraftsystemet och att möjliggöra den ökade elektrifieringen av Sverige.

– Tillsammans bidrar vi till att göra samhällsutvecklingen hållbar genom att vara med och planera och bygga framtidens transmissionsnät.