En ny rapport från Riksrevisionen har riktat skarp kritik mot flera politiska beslut som har påverkat försörjningstryggheten i det svenska elsystemet. Rapporten klandrar tidigare regeringar och Svenska kraftnät för bristfälliga konsekvensanalyser och kortsiktig planering.
Den svenska energipolitiken vilar på tre huvudpelare: ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Rapporten från Riksrevisionen hävdar att de politiska beslut som fattats de senaste 20 åren har haft betydande konsekvenser för elsystemet, utan att tillräcklig hänsyn tagits till helheten.
Riksrevisionen har granskat fem av de mest påverkande politiska besluten (se faktarutan nedan). Ett exempel är höjningen av effektskatten på kärnkraft år 2015. Rapporten påpekar att den senaste höjningen av effektskatten, i kombination med låga elpriser, ledde till att fyra kärnkraftsreaktorer stängdes i förtid. Detta försämrade effektbalansen i södra Sverige och ökade osäkerheten i elsystemet.
Ett annat beslut som påverkade energisystemet var höjningen av energi- och koldioxidskatten för kraftvärme inom EU ETS i augusti 2019, som en del av den gröna skatteväxlingen efter januariavtalet. Denna höjning resulterade i minskad elproduktion på vissa kraftvärmeverk och nedläggning av andra.
Rapporten betonar bristen på konsekvensanalyser för dessa beslut och argumenterar att de har påverkat konkurrenssituationen mellan olika energikällor samt försörjningstryggheten i elsystemet. En förklaring till bristen på sådana analyser är att vissa beslut var låsta i politiska överenskommelser på förhand.
Riksrevisionen pekar även på den reaktiva hanteringen av de negativa konsekvenserna av energibesluten. Man påminner om behovet av ökad överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige och kritiserar att det dröjer ända till 2033 innan det första kompletta ledningsprojektet är färdigt.
Rapporten avslutas med rekommendationer till regeringen, inklusive att genomföra noggranna konsekvensanalyser innan man fattar beslut som påverkar elsystemet.
Svenska kraftnät kommenterar kritiken med en delvis överensstämmande ståndpunkt, medan Energiföretagen håller med om rapportens slutsatser och betonar behovet av noggranna konsekvensanalyser inför framtida beslut, särskilt med tanke på den omfattande utbyggnad av energisystemet som väntar.
