Polens klimat- och miljöminister, Michal Kurtyka, skakar hand med USAs ambassadör i Polen, Georgette Mosbacher

Polen planerar att satsa 34 miljarder euro på nybyggnation av sex reaktorer som en del av skärpta klimatambitioner till 2040. Förutom stora lättvattenreaktorer finns även SMR med på kartan, tack vare flera privata samarbeten.

Polen är idag ett av de länder som har smutsigast elproduktion i Europa. Landet har tidigare satt sig på snedden i EU:s klimatförhandlingar och vägrat stödja unionens klimatambitioner.

Förutom den smutsiga elproduktionen är landet beroende av kol för uppvärmning och står också för den överlägset största användningen av fristående pannor för uppvärmning av hus. Hela 85 procent av allt kol som används för uppvärmning i Europa bränns i Polen.

Kolkraft och tillhörande gruvverksamhet är ett känsligt område i Polen. Gruvdriften är erkänt miljöskadlig och förbränningen ger upphov till föroreningar, även i hemmen. Allt detta innan man väger in klimatpåverkan. Dessutom är kolkraften ekonomiskt tyngande och dras med förluster. Förra året uppgick förlusterna till över 100 miljoner euro.

Samtliga regeringar sedan 1989 har utlovat förhandlingar och avtal med den ekonomiskt och miljömässigt problematiska, men politiskt känsliga kolindustrin. Samtliga har dock misslyckats att genomföra någon långsiktig omstrukturering eller nedläggning.

Tidigare satsningar på kärnkraft
På början av 80-talet påbörjades bygget av fyra VVER-440 reaktorer vid Zarnowiec, som ligger cirka 50 km nordväst om Gdansk. År 1987 startades även ett andra projekt för kärnkraftverket Warta-Klempic med fyra VVER-1000-reaktorer. Från 1987 till 1989 saktade byggarbetet långsamt ned allteftersom finansieringen började vika. I oktober 1989 genomförde IAEA en så kallad pre-OSART-mission, eller tidig granskning av den operativa säkerheten vid Zarnowiec. Efter en kombination av motstånd efter Tjernobylolyckan, ekonomiska svårigheter och en politiskt instabil situation lades båda projekt ned 1989. Reaktor 1 och 2 vid Zarnowiec var då relativt nära att färdigställas, med större konstruktioner omkring 90% färdiga.

De två reaktortankarna från Zarnowiec som redan var på plats kom att säljas till Loviisa och Paks, i Finland respektive Ungern, som träningsanläggningar. En stor del av den övriga utrustningen såldes också av. År 2009 och 2010 återupptogs kärnkraftsarbetet kortvarigt, för att nästan omedelbart pausas igen.

Kärnkraft, vindkraft och solkraft som alternativ
Men nu ser en ändring ut att vara på gång. I september uppdaterade Polen sin energiplan för 2040 och strax därefter meddelade man från Warszawa att man nått en överenskommelse med facken för kolarbetare och det statlig ägda kolföretaget Polish Mining Group, PGG, för att fasa ut all gruvdrift för kol till 2049.

I överenskommelsen ingår att staten garanterar löner och ersättning fram till pensionen för gruvarbetarna, oavsett när jobben läggs ned. För detta ändamål säger regeringen att man ska avsätta 14 miljarder euro från EU:s fond för rättvis omställning, på engelska kallad Just Transition Fund, JTF.

Polens nya energiplan har stora ambitioner. Sex reaktorer för att producera mellan 6 och 9 GW kärnkraft ska byggas till 2045, till en kostnad på 34 miljarder euro. Enligt planerna ska det första kärnkraftverket stå klart 2033. Utöver kärnkraft ska 30 miljarder euro investeras för att bygga mellan 8 och 11 GW havsbaserad vindkraft. Dessutom ska 14 GW solkraft byggas till 2040.

Med de planerade investeringarna är det tänkt att andelen kol i elproduktionen ska minska från dagens knappa 80 procent till någonstans mellan 11 och 28 procent till 2040, beroende på kostnaden för utsläppsrätter.

Stora lättvattenreaktorer
När Polens klimatminister, Michal Kurtyka, presenterade satsningen på kärnkraft till 2045 föll valet för satsningen tydligt på traditionella, stora lättvattenreaktorer. Men Kurtyka berättar att man även tittar på små modulära reaktorer, främst gaskylda högtemperaturreaktorer som kan levererar både värme och kraft. Bland annat ingår Polen i ett samarbetet för högtemperaturreaktorer tillsammans med Japan som man nu vill bygga vidare på.

Eftersom Polen har minst sagt frostiga relationer med Ryssland är det troligt att valet av reaktor kommer falla på en amerikansk reaktortyp, men några detaljer har inte offentliggjorts. Med tio reaktorer i byggnadsfasen och totalt 35 reaktorer på export (beställda, under konstruktion och färdigställda) är Ryssland annars den störta reaktorexportören. Även Frankrike, Kina, Sydkorea och Kanada har byggt reaktorer för export.

Zarnowiec och Warta-Klempic är de troligaste platserna för de planerade reaktorerna, men Belchatow är också ett alternativ. Belchatow ligger i centrala Polen och är även platsen för Europas största kolkraftverk med samma namn. Kolkraftverket Belchatow kan producera upp till 5,3 GW elektrisk effekt.

Strategisk planering och finansiering
För att genomföra de statliga investeringarna i kärnkraft och vindkraft kommer Polen med all sannolikhet behöva söka kommissionens godkännande enligt EU:s regler för statsstöd, något som kan utgöra ett eventuellt hinder. Andra länder, däribland Österrike och Luxembourg, har tidigare stämt kommissionen och Storbritannien för brott mot statsstödsreglerna. Detta då de anser att kärnkraft inte är ett gemensamt intresse för unionen.

Frans Timmermans, som är Europeiska unionens verkställande vice ordförande med ansvar för ”en Europeisk grön giv”, har dock tydliggjort att kommissionen inte kommer stå i vägen för de länder som väljer att bygga nya kärnkraftverk.

Polens investering, som totalt kommer uppgå till över en halv biljon kronor för både kärnkraft och vindkraft, ställer höga krav på själva finansieringen. Något som potentiellt kan komma att spela stor roll är USA:s förändrade kreditregler för den amerikanska exportkreditnämnden EXIM, för Export-Import Bank of the United States.

En ändring av avsnitt 2(1)(1) i EXIM:s kreditregler från 20 december 2019 gör gällande att EXIM ska etablera ett program för att ”göra tillgängligt lån, garantier och försäkringar till räntor och villkor som, i den mån det är praktiskt möjligt, är konkurrenskraftiga med de räntor och villkor fastställs av Folkrepubliken Kina eller av ett annat täckt land”. Ett ”täckt land” är ett land som täcks av vissa kriterier, bland annat att det inte deltar i OECD:s system för officiellt stödda exportkrediter.

Amerikanska avtal i flera projekt
Ändringen i EXIM-reglerna har redan kommit till användning i flera exportavtal.

I oktober ingick Polen och USA ett brett samarbetsavtal med USA för ökat ekonomiskt samarbete. Utöver detta har Polen även tecknat en överenskommelse med EXIM under mitten av december för finansiering av investeringar inom energi, telekommunikation och annan infrastruktur. Avtalet skrevs under av Polens klimat- och miljöminister Michal Kurtyka och EXIM:s ordförande Kimberly Reed.

Det är troligt att avtalet med EXIM kommer användas för att finansiera stora delar Polens kärnkraftssatsning. Samtidigt har källor i Vita Huset uppgett att avtalet inkluderar ett polskt köp av amerikansk teknik för 18 miljarder dollar. Den amerikanska energimyndigheten DOE beskriver samarbetsavtalet som ”historiskt” och USA:s ambassadör i Polen, Georgette Mosbacher, sade att avtalet i oktober ”markerar flera viktiga milstolpar, inte bara för att det stärker polsk-amerikanska relationer, utan för att det är ett tillkännagivande till resten av världen att Amerika är tillbaka inom kärnkraftsaffärer.”

Efter att avtalet mellan EXIM och Polen skrevs under i december upprepade Kimberly Reed vikten av samarbetet – ”USA är tillbaka inom kärnkraftsaffärer och tillsammans ser EXIM och miljö- och klimatministeriet fram emot att främja investeringar inom strategiska energisektorer”.

Förutom avtalet med Polen har USA även skrivit avtal med Rumänien och Bulgarien.

I oktober skrev USA och EXIM under ett avtal med Rumänien för modernisering av reaktor 1 samt färdigställandet av reaktor 3 och 4 vid Cernavoda. Avtalet är värt 8 miljarder dollar, eller knappt 70 miljarder kronor. Samtliga tre reaktorer är tungvattenkylda tryckvattenreaktorer av typen CANDU 6. Reaktor 3 och 4 är halvfärdiga reaktorbyggen som drabbats av flera förseningar när flera projektmedlemmar drog sig ur projektet i januari 2011 till följd av finanskrisen. Både 2013 och 2015 tecknade CGN, China General Nuclear, avtal både för färdigställande och drift av reaktor 3 och 4 men båda gånger drog sig andra projektmedlemmar ur.

I januari 2020 sade den rumänska regeringen upp avtalet med CGN, men har nu alltså tecknat ett nytt avtal tillsammans med andra länder. Förutom USA ingår även företag från Kanada och Frankrike i samarbetet.

I avtalet med Bulgarien finns ännu inga offentliga detaljer kring finansiering eller inblandning från EXIM. Det statliga ägda Bulgarian Energy Holding, BEH, har fått tillstånd av förhandla med amerikanska företag kring kärnteknik, inklusive små modulära reaktorer med målet att uppföra en ny reaktor vid Kozloduy. Bulgariens energiminister, Temenuzhka Petkova, har sagt att projektet inte utgör ett hinder för att färdigställa projektet med två ryska VVER-100 reaktorer vid Belene som energiministeriet samtidigt håller på att upphandla.

Privata samarbeten kompletterar
Samtidigt som den polska och amerikanska staten signerar avtal tecknas även flera samarbeten mellan privata företag. Det är framförallt den polska kemijätten Synthos Group som verkar intressera sig för små modulära reaktorer.

Synthos Group har genom sitt dotterbolag, Synthos Green Energy, inlett diskussioner och samarbeten med både GE Hitachi, GEH, och Ultra Safe Nuclear Corporation, USNC. Med GEH gäller samarbetet kokvattenreaktorn BWRX-300 och med USNC gäller samarbetet mikroreaktorn MMR, för Micro Modular Reactor. USNC:s MMR är en gaskyld högtemperaturreaktor med 15 MW termisk effekt som utformas för att kunna leverera både värme och kraft.

Synthos Green Energy, SGE, uppges redan ha inlett diskussioner med den polska tillståndsmyndigheten, PAA, kring ett potentiellt projekt med BWRX-300. Enligt den polska kärntekniklagen från 29 november 200 måste man, innan man ansöker om att bygga en reaktor, be myndigheten om ett allmänt yttrande kring de organisatoriska och tekniska lösningar som ska tillämpas vid konstruktion och drift. SGE har sedan tidigare ett strategiskt samarbetsavtal för utveckling och konstruktion av BWRX-300. Förutom GEH ingår Exelon Generation, Fortum och det polska företaget CMS Legal i samarbetet.

Exelon har precis slutfört en förstudie för SGE kring de ekonomiska, tekniska och tillsynsmässiga förutsättningarna att bygga och driva en reaktor av typen BWRX-300, som utvecklas av GEH.

Lång väg kvar
De statliga och privata samarbetena är goda nyheter för Polen som trots sina satsningar har mycket jobb kvar för att kunna leva upp till vad som ändå måste beskrivas som relativt blygsamma klimatambitioner. Om de polska satsningarna går vägen kommer det få stor effekt på de polska utsläppen och Polen har, tillsammans med andra länder som Finland, Storbritannien och Estland, en god chans att etablera sig som en nyckelspelare inom kärnkraft och framförallt små modulära reaktorer.