Att minska energiförluster i elnätet är en viktig fråga för både ekonomi, samhälle och klimat. Nu finns en ny vägledning från Svenska kraftnät där Niclas Schönborg och Thomas Fogelberg undersökt hur krafttransformatorer och shuntreaktorer ska optimeras i förhållande till inköpskostnad och energiförluster. Följs deras rekommendationer minskar energiförlusterna påtagligt och kan på samhällsnivå ge stora miljö- och energivinster.
I rapporten ”Krafttransformatorer och shuntreaktorer – förslag på förlustvärdering för Svenska kraftnät” ges vägledning om hur man bör värdera energiförluster för att få en rätt avvägning i hur mycket material man ska stoppa in i transformatorer eller shuntreaktorer. Rapporten innehåller verktyg och förslag till bedömning och riktar sig framför allt till de som upphandlar, men även tillverkarna.
Niclas Schönborg– Transformatorer och shuntreaktorer är inga färdiga varor som vi köper från hyllan. Vi och andra nätägare och elproducenter specificerar från gång till gång vad vi vill ha, säger Niclas Schönborg, teknisk specialist på krafttransformatorer och shuntreaktorer vid Svenska kraftnät.
Inköpare har försökt väga in inköpskostnader mot energiförluster, men det har inte funnits tillförlitliga beräkningsmodeller. Enligt Niclas Schönborg har det byggt på ganska godtyckliga beräkningar. Man har vetat att en dyr transformator som därmed innehåller mycket material ger lägre energiförluster. Och att en billig innehåller lite material och ger därför större energiförluster.
– Och stoppar man in alldeles för mycket material blir den onödigt dyr, och man får aldrig tillbaka pengarna under transformatorns eller shuntreaktorns livstid, säger Niclas Schönborg.
Minskade energiförluster
För Svenska kraftnät finns det stora vinster att göra om nya krafttransformatorer och shuntreaktorer optimeras enligt den framtagna beräkningsmodellen. De blir mer robusta och tekniskt tillförlitliga vilket leder till längre livslängd. Och med minskade energiförluster – så kallade stamnätsförluster – följer minskade volymer att handla upp för att kompensera för förlusterna. Detta får i sin tur positiva effekter på alla elförbrukare i landet då denna kostnad belastar alla på något sätt via energiavgifter.
Positiva energi- och miljöeffekter
Men frågan har större bäring än så. På samhällsnivå skulle en optimering ge positiva energi- och miljöeffekter, berättar Niclas Schönborg. I rapporten har författarna räknat på hur stora miljö- och energivinsterna blir om man årligen byter ut de krafttransformatorer och shuntreaktorer som når sin livslängd till högeffektiva, enligt deras beräkningsmodell. Energiförlusterna skulle sänkas med cirka 18 000 MWh årligen, vilket motsvarar elförbrukning hos cirka 1 000 villor eller 5 000 lägenheter. Om lika många uppnår sin livslängd året därpå minskar energiförluster med motsvarande dubbla antalet villor och lägenheter. Och så vidare.
Minskade koldioxidutsläpp
I ett större perspektiv, globalt, skulle ett successivt utbyte till högeffektiva krafttransformatorer få betydelse för klimatfrågan i stort. Enlig Niclas Schönborg är beräkningsmodellen lika tillämplig vid inköp av krafttransformatorer över hela världen, som i Sverige. Och skulle alla världens krafttransformatorer som uppnår sin livslängd bytas ut mot högeffektiva skulle koldioxidutsläppen minska påtagligt.
– Uppskattningar pekar nämligen på att cirka tre fjärdedelar av världens elproduktion kommer från fossila anläggningar. Energieffektiviseringen med medföljande minskade koldioxidutsläpp skulle bli påtagliga om uttjänta transformatorer ersätts med högeffektiva, säger Niclas Schönberg.