Fjärrvärmen i Malmö och Burlöv kommer till 60% från avfallskraftvärmeverket på Spillepeng – där förbränns dina vanliga sopor och blir värme och el. Verket är igång dygnet runt, året runt. Under sommaren släcks dock ugnarna ned, en i taget, för att genomföra revisioner.

På Spillepeng i Malmö bränns årligen ca 560 000 ton avfall, för att energiåtervinnas som värme och el. Sommartid när värmebehovet är som lägst är det som mest hektiskt i verket – då städas, inspekteras och lagas anläggningen.

Just nu är man inne i den mest intensiva fasen av revisionen. Kraftvärmeverket har fyra pannor, och vecka 25 inleddes arbetet med att släcka ned fyran. Då slutar man mata in avfall och stänger inmatningsspjället. När pannan har svalnat byggs det ställningar och man börjar göra rent från smuts och slagg. Inne i ugnen är det normalt ca 1000 grader. Botten består av ett lutande plan med plattor som rör sig sakta uppåt, en så kallad roster, som ser till att allt blir förbränt. Det sitter 1425 rosterstavar i varje panna. Varje år behöver ett antal bytas ut. Även murverket inspekteras och man gör en tjockleksmätning på tryckkärlet.

Underhållsingenjör Jörgen Söderberg visar runt. -Speciellt för i år är att vi i panna 3 byter förbränningsreglering och säkerhetssystem, som ser till att systemet stannar om övertryck skulle uppstå. I panna fyra byter vi vissa delar av kanaler i rökgasreningen.

Förpackningar och kassaskåp hamnar fel
Det som eldas är restavfall, alltså det i din vanliga soppåse som blir över efter källsortering. Vid plockanalyser visar det sig dock att över hälften av hushållsavfallet är fortfarande är felsorterat och kunde gått till materialåtervinning istället: matavfall, trädgårdsavfall samt förpackningar och annat med producentansvar. I kraftvärmeverket bränns även det industriavfall som blivit över efter sortering. Ibland upptäcks föremål som ställer till mycket problem i anläggningen, bland annat har ett stort kassaskåp fastnat i utmatningen.

Verket är främst till för avfall från de 14 delägarkommunerna, men ca 10 % av det som eldas är utsorterat och kvalitetssäkrat avfall från andra länder, som Sysav får betalt för att behandla. Sveriges utbyggda fjärrvärmenät och högteknologiska anläggningar gör att miljövinsten blir betydande, trots att avfallet transporteras. Genom att både producera el och värme blir energiutnyttjandet väldigt högt. Och avfall som annars hade hamnat på deponi och läckt metangas kommer till maximal nytta.

Ut ur pannan kommer så kallad slagg: glas, metall, sten och annat som inte brinner ens vid tusen grader. Slaggen åker vidare till slaggsorteringen där man med olika tekniker, bland annat magneter, plockar ut metaller. Det som blir kvar används som konstruktionsmaterial vid till exempel vägbyggen.

Inget hushållsavfall lagras
Trots att värmeverket drar ned på driften under sommaren eldas allt hushållsavfall. – Att lagra hushållssopor på sommaren skulle medföra luktproblem och störa våra grannar, säger Jörgen Söderberg. Däremot kan industriavfall balas och läggas på Spillepeng i väntan på kyligare tider.

Siffror Sysav 2019:

  • Total mängd mottaget avfall 887 100 ton
  • Total mängd förbränt avfall 564 300 ton
  • Total värmeproduktion 1 479 300 MWh (ca 60% av Malmö/Burlövs fjärrvärmebehov)
  • Total elproduktion 280 000 MWh (ca 10% av Malmös elförbrukning)
  • Andel återvunnet material och energi 98,4%
  • Andel deponerat avfall 1,6%