Elpriset har stigit mycket sedan nyår och i måndags innevarande vecka kunde vi notera det högsta spotpriset på fem år på den nordiska kraftmarknaden. Genomsnittspriset för dygnet landade på 74,57 €/MWh, men under timmarna med den högsta förbrukningen rusade priset upp till 200 €/MWh (ca 2 SEK/kWh). Detta kontrasterar kraftigt mot de priser vi vande oss vid under fjolåret.

Kylan bär skulden

Den mest avgörande faktorn för de höga priserna är hög efterfrågan på el. I Norden är vi världsmästare på att använda el för uppvärmning och därmed stiger efterfrågan kraftigt vid låga temperaturer. Även om det finns energi i överflöd så består utmaningen av att kunna leverera elen till den plats och vid den tidpunkt då den efterfrågas, så att den når ”alla” som ska förbruka mycket samtidigt. Hade vi haft normalt med vindkraft under denna period skulle nog denna till stor del ha dämpat pristopparna, men den vädertyp vi har nu ger låga temperaturer, lite vind och lite nederbörd. Alla dessa faktorer samverkar till att ge högre elpriser.

Också på terminsmarknaden är det indirekt vädret som bestämmer. Även om resursöverskottet försvinner från Norden (något som vanligen lyfter terminspriserna), så har de nordiska terminspriserna fallit tillsammans med de europeiska terminspriserna. För i Europa är det gaspriset som är den starkaste drivkraften för elpriserna och européerna använder mycket gas för uppvärmning, varför gaspriset är känsligt för väderförändringar i Europa. Kallt hos oss, men milt i Europa – så har prognoserna lytt. Så länge det råder ett resursöverskott i Norden kommer sannolikt våra terminspriser följa de europeiska priserna.