Några veckor före Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, träffades Rysslands president Vladimir Putin och Kinas ledare Xi Jinping i Peking under vinter-OS. De proklamerade ett ”gränslöst” samarbete, vilket inkluderade stora avtal inom olje- och gassektorn värda 120 miljarder dollar, som en markering av djupare ekonomiskt samarbete mellan de två länderna.
Efter Rysslands anfall mot Ukraina, som ledde till västländernas omfattande sanktioner mot Ryssland, särskilt inom energisektorn, blev handelsförbindelserna med Kina avgörande för Ryssland. Dessa sanktioner avsåg att isolera Ryssland ekonomiskt, men handeln med Kina erbjöd en nödvändig livlina, framförallt för exporten av fossila bränslen.
Trots de ambitiösa deklarationerna om ett gränslöst samarbete, har det visat sig att relationen mellan Ryssland och Kina är mer komplex. Kina har ökat sina inköp av rysk energi men håller fortfarande en försiktig linje för att inte skada sina relationer med västländerna. Den totala handelsvolymen mellan Ryssland och Kina steg till 240 miljarder dollar under det följande året, en ökning med 26 procent från 2022, vilket tyder på en fördjupning av deras ekonomiska band. Dock har Kina agerat försiktigt med investeringar i rysk infrastruktur och nya energiprojekt, såsom gasledningen Power of Siberia 2, som fortfarande inte har realiserats.
Henrik Wachtmeister, en expert på globala energisystem vid Uppsala universitet och Nationellt kunskapscentrum om Kina, betonar att det finns en asymmetri i beroendet mellan Ryssland och Kina. Ryssland är i större behov av Kina än tvärtom, särskilt i ljuset av västvärldens sanktioner. Kina å andra sidan, strävar efter att diversifiera sina energikällor och upprätthålla en balanserad ställning mellan Ryssland och väst.
Kinas strategi tycks ha varit framgångsrik hittills, utan att dra på sig omfattande sanktioner från väst samtidigt som man förblir en viktig ekonomisk partner till Ryssland. Emellertid, om relationerna med väst skulle försämras ytterligare, kan Kinas inställning ändras. En djupare energisamarbete med Ryssland kan bli mer troligt om de geopolitiska spänningarna eskalerar eller om Rysslands ekonomiska situation försämras signifikant.
Sammanfattningsvis visar relationen mellan Ryssland och Kina på en komplicerad balansgång mellan ekonomiskt samarbete och geopolitiska realiteter, där båda länderna navigerar i en snabbt föränderlig internationell miljö.
