Katastrofen: Sveriges elbehov kan dubblas redan till år 2035

Idag överlämnas den första myndighetsgemensamma uppföljningen av samhällets elektrifiering till Regeringskansliet. I rapporten analyseras bland annat Sveriges framtida elbehov. I det högsta spannet ökar årsbehovet till 280 TWh redan 2035 för att nå 370 TWh 2045.

Utredningen tittar på en rad strategiskt viktiga frågor för samhällets elektrifiering, bland annat framtida elbehov och elsystemets kapacitet, infrastruktur för laddning och vätgas, utbyggnadstakten för elnät och elmarknadens utveckling.

– Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som påverkar i princip alla delar av samhället. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa nya jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten och fortsätter:

– Sverige har goda möjligheter att möta framtidens ökande elbehov. Utmaningarna ligger i att som samhälle hantera intressekonflikter, skapa de spelregler och ta de beslut som är nödvändiga för vägvalen i klimatomställningen.

Utredningen visar att:

  • På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Det stora spannet beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden.
  • På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.
  • Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.
  • Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.
  • För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller så väl för elproduktion, som elnät på alla nivåer inklusive förutsättningar för utbyggnaden av laddinfratruktur.
  • Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad, som ger långsiktiga spelregler och rätt signaler till aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.
  • En historiskt stor omställning och utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.

Utredningens uppdrag har varit att bidra till genomförandet av den nationella strategin för elektrifiering med en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning. Uppdraget har utförts av Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät och Trafikverket i samverkan med en rad berörda myndigheter.

– Utredningen är unik genom att ge en samlad myndighetsbild av en komplex fråga med avgörande betydelse för vårt land och vår framtid, hur omställningen från fossildriven gårdag till en framtid driven med fossilfri el kan genomföras, säger Maria Westrin, enhetschef för Energimarknader vid Energimyndigheten och tillägger:

– Att arbetet sker gemensamt med ansvariga myndigheter i Sverige, och att även andra intressenter har bidragit, är en viktig styrka vilket bidrar till att vi nu har goda förutsättningar att stötta och undanröja hinder för en omställning som berör alla delar av vårt samhälle.

Dagens rapport är den första inom ramen för ett gemensamt myndighetsuppdrag som kommer att rapporteras årligen fram till och med 2024. Ambitionen är att scenarier och bedömningar under tiden för uppdraget stegvis ska bli mer fördjupade och detaljerade för att erbjuda bästa möjliga underlag för planering och beslut.