Det är en intensiv tid i den svenska energipolitiken. Under hösten landar en statsbudgetproposition, John Hasslers utredning om de svenska miljömålen, en klimatpolitisk handlingsplan, och någon gång i december presenteras den energipolitiska inriktningspropositionen. Efter nyår inleds även en ny regleringsperiod som bestämmer förutsättningarna för elnätsföretagens investeringsramar.
Regeringens förslag till budget för 2024 innehöll ett antal intressanta satsningar. Att elektrifieringsinitiativen industriklivet och klimatklivet får fortsatt och utvecklat stöd är viktigt, liksom satsningarna på regional energiplanering. Den särskilda satsningen på ingenjörsutbildningar är en pusselbit för att motverka en oroande brist på kompetensförsörjning i framtiden, även om det behövs en palett av utbildnings- och arbetsmarknadssatsningar. Men det viktigaste medtaget är att många frågor fortfarande hänger i luften. Samtidigt som vi väntar på energipropositionen och den klimatpolitiska handlingsplanen får vi inte heller stirra oss blinda på vad som händer här och nu.
Husgrunden i samhällsbygget
I fonden ligger scenarierna för framtidens elanvändning i Sverige. Klimat- och energiomställningen gör att efterfrågan på el sticker i väg som en raket de kommande 20 åren. Vi står inför ett på många sätt nytt elsystem, vilket fordrar ett starkt fundament i infrastrukturen. På samma sätt som en husgrund är basen för ett hus, är elnäten och vår kapacitet att distribuera elen ett underrapporterat fundament för elektrifieringen och den omställning som transportsektorn och industrin går igenom. Husgrunden måste vara robust och stå sig i många decennier, spricker den finns det ingenting att bygga på. Klimatmålen missas medan investerare och nya industrier kommer att se sig om efter andra platser att etablera sig på.
Det krävs tydliga målsättningar och långsiktiga ramar som är pålitliga över mandatperioderna.
Från politiskt håll råder närmast enighet om att elektrifiering är vägen framåt, och runt om i landet ser vi hur bransch efter bransch ställer om. Men ett ökat tryck och växande förväntningar kräver också anpassning. Det kräver att beslut, finansiering och regelverk anpassas efter vad utvecklingen kräver. Det kräver också att spelregler, bud och inriktning inte rycks upp vid rötterna vart fjärde år. Vi behöver en myndighet som får ett tydligare samordnande uppdrag, som håller ihop den stora mängd regeringsuppdrag och utredningar som tagits fram på det energipolitiska området under det gångna året.
En samordnande myndighet för en sammanhållen energipolitik
Även om höstens budgetproposition innehåller flera viktiga satsningar så är det en budget för de korta perspektiven. Det räcker inte för en bransch som måste bygga infrastruktur som ska hålla för 40–50 år. Sådana perspektiv kräver en väsentligt tydligare och sammanhållen riktning för energipolitiken. Ska industrins- och fordonssektorns elektrifieringsbehov kunna mötas behöver energisektorn en utstakad riktning för energipolitiken, som i sin tur styr budgetprioriteringarna. Det krävs tydliga målsättningar och långsiktiga ramar som är pålitliga över mandatperioderna.
Näringslivet behöver förutsättningar som inte pendlar i takt med den politiska makten. Det finns bra exempel på hur politiska mål har gett näringslivet långsiktighet och pekat ut en riktning. Genom 2030-målen, inte minst transportmålen, har branschen haft tydliga och fasta mål och anpassat sin affärsutveckling efter detta. När John Hasslers utredning sannolikt kommer att föreslå att sådana mål överges, krävs att energi- och klimatpolitiken sätter en kurs vi kan lita på. Här kommer den energipolitiska inriktningspropositionen bli viktig.
Samma dag som höstbudgeten presenterades kallade energiministern till blocköverskridande samtal för att få större enighet i energipolitiken. Efter en valrörelse präglad av olika utspel är det en välkommen ambition som jag tror att fler än jag gläds över. Elförsörjningen är en alltför komplex och mångfacetterad fråga för snabba lösningar och hastiga utspel. Den typen av grundläggande samhällsinvestering som elförsörjningen utgör jobbar inte i mandatperioder.
/Av Johan Lindehag – Vd, Ellevio
