I mitten av mars tillträdde jag som ny ordförande för branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Samtidigt är jag fortsatt koncernchef för det regionala energibolaget Kraftringen i Skåne. Att mixa och dra nytta av internationella erfarenheter, tillsammans med olika nationella och regionala perspektiv är något jag alltid bär med mig i vardagen.
För visst är det så att avstånden i världen krymper allt mer och händelser på vår jord kan plötsligt och ögonblickligen påverka oss. Globaliseringen har medfört att våra länder är alltmer sammanlänkade, varpå vi också behöver ha ett mer globalt förhållningssätt för att kunna förstå och tackla lokala utmaningar och hantera de komplexa frågor vi står inför.
Klimatförändringarna och omvandlingen till hållbart energisystem är de mest påtagliga och tydliga exemplen på gemensamma utmaningar. Växthusgasutsläpp påverkar allvarligt klimatet och förorsakar en kedjereaktion av konsekvenser, från stigande havsnivåer till extrema väderförhållanden. Över hela jorden kämpar vi med följderna av dessa förändringar, vilket gör det nödvändigt att agera både på lokal och global nivå för att åstadkomma förändring. Det handlar om att förändra hur vi agerar, att motverka orsaker till klimatförändringar, mildra effekter och att anpassa oss. Energisystemet spelar en central roll i denna omställning, där övergången till förnybara energikällor och ökad energieffektivitet är avgörande.
I dagens globala värld står energifrågor mycket högt upp på agendan, men vad som diskuteras lokalt i olika delar av världen varierar beroende på geografisk plats, politisk kontext och ekonomisk utveckling. I nyhetsrapporteringen hittar vi Asiens snabba industrialisering men också Afrikas strävan efter energiförsörjning för att lyfta miljontals människor ur fattigdom. Olika realiteter i olika delar av världen gör att vi måste försöka ha en holistisk förståelse av den utmaning som den globala omställningen utgör. För att få en inblick i hur mångfacetterad energidialogen är beroende på var vi befinner oss vill jag ta dig med på några snabba nedslag i vad som diskuteras på olika håll runt om i världen.
”Indien kommer att stå för nästan hälften av världens kapacitetsökning av förnybar energi fram till år 2026”
Låt oss inleda i USA. Här sätter miljörörelsen press på Biden-administrationen. Tillståndsprocessen för nya LNG-projekt, där fossil flytande naturgas kylts ned till flytande form för transport eller förvaring, fick nyligen pausas då projektens klimatpåverkan behöver utvärderas. Detta ses i media som en seger för klimataktivister och gräsrotsrörelser. Parallellt sker det en intensiv debatt i USA om havsbaserad vindkraft. Havsbaserad vindkraft som energiproduktion ses som lovande för att öka andelen förnybar energi i nordöstra USA, men den har blivit en kontroversiell fråga i andra delstater och möter motstånd från bland annat fiskeriindustrin.
Rör vi oss vidare till Brasilien står grönt väte tillsammans med sol och vind i fokus. Brasiliens statligt ägda bränsleföretag Petrobras genomför här ett miljardprojekt för att studera produktionen av grönt väte genom elektrolys vid ett solkraftverk. Företagets hållbarhetsdirektör uttalar också att Brasilien har en enorm potential att öka både solenergi-och vindkraftsproduktionen till betydligt högre nivåer än idag. Något som ytterligare bekräftas i februari genom att norska Statkraft, en av Europas största leverantörer av förnybar energi, tog sin största vindpark i drift i Bahia i östra Brasilien.
Solenergi är högintressant även i Indien. Indiens utveckling inom förnybar energi går påtagligt framåt, speciellt kopplat till solceller. Indien har ca 250-300 soliga dagar om året. Med betydande stöd från regeringen och en växande inhemsk marknad, har landet blivit en framstående aktör inom implementering av förnybar energi även globalt. International Energy Agency, IEA, förutspår i en rapport att Indien kommer att stå för nästan hälften av världens kapacitetsökning av förnybar energi fram till år 2026. Cochin International Airport, i den indiska delstaten Kerala, är världens första flygplats som helt drivs av solenergi. För att stärka landets ställning inom grön energi har Cochin International Airport också ingått ett avtal för att upprätta en anläggning för grön vätgas på flygplatsen. Detta samarbete kommer att resultera i världens första anläggning för grön vätgas och tankstation inom en flygplatsmiljö.
”Trots att priset på el och gas just nu är billigare än på länge hotas de tyska hushållen av en prischock under 2024”
I Sydafrika är situationen en helt annan. Här handlar det om energibrist och kontinuerliga strömavbrott. Landet står inför en energikris med brist på naturgas, då exempelvis grannlandet Mocambique meddelat att deras reserver minskar och därför inte kan möta efterfrågan på naturgas från Sydafrika. Energibristen skapar svåra utmaningar vad gäller landets elförsörjning med kontinuerliga strömavbrott. Regeringens integrerade resursplan har kritiserats hårt. I Kapstaden erbjuds hushåll möjligheten att tjäna pengar genom att sälja överskott av egenproducerad solenergi till staden.
Även Australien står inför tuffa utmaningar. Här till följd av klimatförändringarna. Australien brottas årligen med svåra skogsbränder. Tyvärr kan klimatkrisen medföra ännu varmare och torrare somrar framöver vilket riskerar öka antalet extrema bränder ytterligare. Nu kräver grupper av invånare i Australien större investeringar i sol-och vindenergi för att stävja utvecklingen. Ett exempel på det är satsningarna på havsbaserad vindkraft som görs i västra delen av landet och i ett område i Indiska oceanen söder om Perth. Samtidigt finns det motståndsgrupper och aktivister som är skeptiska till landets energiprojekt och övergången till förnybar energi. Australien är idag världens största kolexportör och satsningarna på havbaserad vind är ämnat att ersätta befintlig produktion av gas och kol, som än så länge är de största energikällorna.
Om vi vänder blicken tillbaka till Europa. Tyskland har varit ett av Europas länder med högst elpriser. Trots att priset på el och gas just nu är billigare än på länge hotas de tyska hushållen av en prischock under 2024. De höga elpriserna har gjort att debatten om att bygga nya kärnkraftverk har tagit fart, framförallt av partier på högerkanten. Tyska energiföretag är dock inte särskilt entusiastiska och miljöministern i Tyskland anför att ”Kärnkraft är en högriskteknologi vars radioaktiva avfall kommer fortsätta vara giftigt i tusentals år och utgöra ett problem för många generationer”. I Sachsen, söder om Berlin, pågår ett större digitalt energiprojekt med en ”Green Power Park” – ett storskaligt energiomställningsprojekt. Satsningen planeras bli en kombination av ett datacenter, produktion av grön vätgas och batterilager.
Klimatförändringarna får allvarliga konsekvenser, om än på andra sätt, också i norra Europa. I Norge är extremoväder och orkanvindar ett allt växande problem för samhällsviktiga funktioner. De allt svårare väderförhållandena bekräftar en oroande trend om ett förändrat klimat. Under slutet av januari rapporterades att orkanklassade Ingunn slog in över landet, och orkanen beskrivs i norsk media som den värsta på 30 år. Myndigheterna gick i samband med stormen ut med varningar om att infrastruktur och andra samhällsviktiga funktioner allt oftare kan komma att drabbas av extremväder i framtiden och samhället måste bättre förbereda sig på att hantera strömavbrott.
Omvandlingen till mer hållbart globalt energisystem står verkligen i fokus världen över. Samtidigt finns ingen enkel unison lösning, utan vi behöver fortsätta att lära av varandra för att därefter utveckla det som passar bäst utifrån lokala förutsättningar i energisystemet. Att ha förmågan att växla från det lilla till det globala och vice versa är ett måste när vår globaliserade värld förändras allt fortare. Genom att dela med oss av framgångar, vara innovativa och hålla ögonen öppna för nya möjligheter kommer vi kunna hantera energiutmaningar, men också utveckla det hållbara effektiva energisystem som framtida generationer behöver.
Krönika av Sezgin Kadir VD Kraftringen
