Risken för effektbrist – när inhemsk elproduktion och import inte motsvarar elanvändningen – förväntas bestå under det kommande decenniet. Dock minskar risken på några års sikt jämfört med tidigare beräkningar. En förklaring är att elanvändningen inte ökar lika snabbt som i tidigare studier. En annan är ökad överföringsförmåga inom landet som följd av genomförda nätförstärkningar.
Det är några av slutsatserna i rapporten – En bedömning av resurstillräckligheten för svensk elförsörjning – som Svenska kraftnät har överlämnat till regeringen.
Bakgrunden är ett regeringsuppdrag (.pdf) Öppnas i nytt fönsterfrån i höstas om att Svenska kraftnät ska genomföra en bedömning av risken för effektbrist utifrån den metodik som föreskrivs i EU:s elmarknadsförordning. Metodiken är betydligt mer komplex jämfört med de metoder Svenska kraftnät använt tidigare. Bland annat inkluderas flödesbaserad marknadskoppling som tar hänsyn till nätbegränsningar på detaljnivå
– Åren vi har undersökt är 2024-2028 och 2035. Och när vi bedömer risken för effektbrist är det i relationen till den av regeringen beslutade tillförlitlighetsnormen om en timme per år, säger Erik Böhlmark, tf enhetschef Elmarknadsanalys.
Risken ökar gradvis
Risken för effektbrist ökar gradvis från drygt 1 timme per år 2024 till nästan 4 timmar år 2027, år 2028 minskar risken till knappt 3 timmar. Att risken minskar år 2028 beror på ökad överföringskapacitet i transmissionsnätet mellan norra och södra Sverige till följd av nätinvesteringar.
Jämfört med andra analyser som Svenska kraftnät har redovisat – Kraftbalansrapporten 2023 och Kortsiktig marknadsanalys 2022 – eller för den delen ENTSO-E:s tillräcklighetsanalys, ERAA 2023, är risken för effektbrist i linje med tidigare studier men lägre i det längre perspektivet runt år 2027
– Anledningen att riskerna för effektbrist har minskat på sikt jämfört med föregående analyser beror framför allt på att elanvändningen bedöms öka i en lägre takt samt förväntas en ökande grad flexibilitet i elanvändningen jämfört med tidigare bedömningar, säger Erik Böhlmark.
Risken för effektbrist under samtliga analyserade år ligger över den beslutande tillförlitlighetsnormen vilket indikerar ett behov av åtgärder för att säkerställa tillgången på tillgänglig effekt.
