Under andra kvartalet 2020 beställdes 102 MW vindkraft i Sverige. Den akuta kapacitetsbristen i stamnätet och oron att Svenska kraftnät inte klarar att åtgärda bristerna inom rimlig tid är en anledning till att nya investeringsbeslut uteblivit. Det framgår av ny statistik från Svensk Vindenergi.
– Kapacitetsbristen i elnäten i allmänhet, och stamnätet i synnerhet, är ett av de största hindren för att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem år 2040. För att undvika ansträngda situationer framöver behöver nätplaneringen bli mer proaktiv och framåtinriktad, säger Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi.
Bindande kontrakt motsvarande 102 MW rapporterades under andra kvartalet 2020, att jämföra med föregående kvartals 574 MW. Trots att nedgången väntas vara tillfällig varnar branschen för att försenad nätutbyggnad snabbt kan bli ett allvarligt hinder för vindkraftsutbyggnaden.
– Det är framför allt två problem som behöver hanteras för att inte nätutbyggnaden ska stoppa klimat- och energiomställningen. Det handlar dels om att åtgärda flaskhalsen i stamnätets snitt 2 i höjd med Gävle, dels om att förstärka den nord-sydliga sträckningen av stamnätet. Planerna på att åtgärda dessa problem har medvetet senarelagts av Svenska Kraftnät med upp till 10 år vilket är oacceptabelt, säger Daniel Kulin, strategisk analytiker på Svensk Vindenergi.
Eftersom elproduktionen är störst i norra Sverige och elförbrukningen är störst i söder måste elen överföras långa sträckor. Kapacitetsbrist innebär att det är för trångt i elnätet – då bildas flaskhalsar som gör att elen inte kan flöda genom stamnätet i den utsträckning som behövs. Kapacitetsbristen ger inlåst kraft och lågt pris för elproducenter i norra Sverige, samtidigt som bristen ger höjt elpris för elkonsumenterna i södra Sverige.
– Jag har förhoppningar om att politik och myndigheter inser allvaret i situationen. Svensk Vindenergi har tidigare föreslagit att regeringen dels uppdrar åt Svenska kraftnät att ta fram en handlingsplan som möjliggör en vindkraftsutbyggnad om minst 60 TWh till 2030 och minst 90 TWh till 2040, dels uppdra åt Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät att föreslå hur tillståndsprocesserna för att bygga ut stamnätet kan snabbas upp avsevärt, säger Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi.
Svensk Vindenergis statistik och prognos baseras på uppgifter hämtade från turbintillverkare och projektutvecklare på den svenska vindkraftsmarknaden. Prognosen har historiskt haft mycket god träffsäkerhet.
