På bilden står Sven Werner i sitt omfattande forskningsarkiv. Han är professor emeritus i energiteknik och knuten till Högskolan i Halmstad.

– Fjärrvärmebyrån startade 1970, vilket innebär att konsultverksamheten drivits i ett halvt sekel. Själv började jag arbeta med fjärrvärme 1976, så mitt yrkesliv med fjärrvärme har varit nästan lika långt. Långa tider ger anledning till reflektioner över dåtid, nutid och framtid, säger Sven Werner, professor emeritus i energiteknik vid Högskolan i Halmstad.

1. Min första reflektion är att fjärrvärmetekniken har varit i stort sett intakt under fem decennier. Vi har använt central värmeåtervinning, två rör och gemensam leverans till varje byggnad. Tekniklösningen utvecklades när eldningsoljor dominerade värmeförsörjningen i både fjärrvärme och fastighetspannor. Oljorna var billiga fram till 1973 och man kunde enkelt skapa höga temperaturer i såväl radiatorer som i fjärrvärmerör. Både husens installationer och fjärrvärmetekniken har präglats av detta.

2. En andra reflektion är hur snabbt oljeersättningen genomfördes. Många pessimister sa att det skulle ta 20–25 år, men det tog bara åtta år mellan 1982 och 1990 för att minska oljeandelen av fjärrvärmens värmetillförsel från 72 procent till 7 procent. Oljeersättningen under 1980-talet bestod av kol, industriell restvärme samt el till stora elpannor och värmepumpar. Sverige skapade ju ett elöverskott när man byggde fler kärnkraftverk än vad elförsörjningen behövde. Biomassan kom in på 1980-talet, men det var under 1990-talet som den etablerade sig och blev det dominerande ursprunget till den värme som levererades från fjärrvärmenäten.

3. Den tredje reflektionen är att fjärrvärmens relativa fossila koldioxidutsläpp minskat med över 90 procent sedan 1970, vilket förhindrat skadekostnader från fossil koldioxid. Förbränning av biomassa ger visserligen koldioxidutsläpp, men de ingår i den naturliga kolcykeln som har givit jorden dess nuvarande klimat med en behaglig medeltemperatur på 15 grader. Detta naturliga kretslopp är 15 gånger högre än den skadliga fossila kolcykeln som nu allvarligt äventyrar jordens framtida klimat. Den svenska värmeindustrin har nu utlovat helt fossilfri fjärrvärme till 2030. Detta löfte gavs visserligen redan 2009 av Sveriges riksdag till 2020, men det löftet glömdes bort på vägen till målet.

Nuläget för fjärrvärmen är att den dominerar den svenska värmemarknaden för byggnader med en marknadsandel på drygt 50 procent, vilket är fem gånger högre än 1970. Oljeeldade fastighetspannor är nästan utrotade, medan de stod för tre fjärdedelar av värmeförsörjningen 1970. Olja är ingen konkurrent till fjärrvärme längre. Dagens främsta konkurrent är värmepumpar som står för en fjärdedel av all värme till byggnader. Det är en sund konkurrens, eftersom vi därigenom undviker mindre lämpliga värmepumpar och fjärrvärmeanslutningar. Konkurrensen hämmas däremot av att fjärrvärmens avkastningskrav är högre än bankernas utlåningsränta till värmepumpar. Fjärrvärmen är en del av den cirkulära ekonomin genom att värmetillförseln till tre fjärdedelar domineras av värmeåtervinning från kraftvärmeverk, avfallsförbränning, rökgaskondensering, industriell restvärme och stora värmepumpar.

4. En mycket viktig fjärde reflektion är att fjärrvärmens roll är anonym i Sverige – dess nytta är inte tillräckligt känd bland användare, kunder, politiker och andra beslutsfattare. Det är få som vet att fjärrvärme värmer deras boende. Här ligger vi hästlängder efter dansk fjärrvärme, som visserligen har Europas högsta priser, men som har ett betydligt högre anseende. Svensk energidebatt präglas av andra frågeställningar än fjärrvärme.

5. Min femte reflektion handlar om att inget större teknikskifte har inträffat sedan 1970 inom värmetillförseln. Idag har nästan 90 procent av fjärrvärmen ett ursprung i någon form av förbränning. Inget grundläggande teknikbyte har således inträffat inom värmetillförsel och värmedistribution under de senaste 50 åren. Detta är i sig en orsak till oro inför den svenska fjärrvärmens framtid. Historien har ju många exempel på att industrier har försvunnit från marknaden då de ansåg att deras teknik var evig. De blev utkonkurrerade av ny teknik som fullständigt slog ut den gamla tekniken.

Framtiden är alltid svår att sia om. Prognoser kommer alltid präglas av spekulationer, gissningar och skeva förväntningar. Utgångspunkten för min framtidsspaning är att just nu debatteras en revision av den europeiska reduktionen av fossila koldioxid-utsläpp för 2030. Det nuvarande målet är reduktion på 40 procent sedan 1990, men debatten har nu önskemål i intervallet mellan 55 och 65 procent. Detta innebär en högre ambitionsnivå jämfört det uppfyllda målet på 20 procent för 2020. Denna ambitionsökning kommer säkerligen att ge en mycket turbulent värmemarknad i Europa under kommande år. Den stora frågan blir då hur svallvågorna från en dynamisk europamarknad kommer att påverka den svenska fjärrvärmen.

6. Den sjätte reflektionen innehåller spekulationer kring hur fjärrvärmetekniken kommer att förändras i Europa. Fossileldade kraftvärmeverk dominerar värmetillförseln i Europas fjärrvärmesystem. I många städer har kontrakt om värmeleveranser från fossila kraftvärmeverk sagts upp. Inom enbart några år måste fjärrvärmesystem skaffa ny värmetillförsel, som oftast består av geotermi, solvärme, industriell restvärme, avfallsförbränning, värmepumpar, el från vindöverskott samt i viss mån biomassa. Men andelen biomassa kan aldrig bli lika stor som i Sverige, då den europeiska landytan inte har den andel skoglig biomassa som finns i Sverige. Detta borde ge en lägre andel förbränning än i Sverige. Annan värmetillförsel än förbränning blir mer effektiv om lägre temperaturer används i fjärrvärmenäten. Därför är intresset för fjärde generationens fjärrvärme högre i Europa än i Sverige. I vår forskning har vi identifierat fem olika tekniklösningar inom ny värmedistribution. Slutsatsen blir att vi troligen kommer att se teknikskiften för både tillförsel och distribution inom den europeiska fjärrvärmen. Expansionen i Europa kommer således att använda annan teknik än den som används inom den nuvarande svenska fjärrvärmen.

7. Min sista och sjunde reflektion handlar om hur svensk biomassa kommer att användas i framtiden. Här finns många möjliga utfall, så jag begränsar min betraktelse till två ytterlighetsfall. För det första, omkring tio procent av världens fossilanvändning går till att använda kolatomerna till annat än förbränning, till exempel plasttillverkning. De gröna kolatomerna i svensk biomassa kan då bli så eftertraktade att de inte längre kan används för nuvarande användning. Andelen förbränning minskar i värmetillförseln, varvid annan värmetillförsel måste öka. Den svenska situationen bli mer lik den europeiska, varvid annan teknik behövs.

Den andra ytterligheten innebär att koncentrerad användning av biomassa i större svenska kraftvärmeverk kan bli lämplig för infångning av koldioxid från den naturliga kolcykeln. Ett nytt penningflöde krävs dock från en gemensam upphandlingsfunktion för koldioxidavskiljning inom Sverige eller Europa. Värme från dessa kraftvärmeverk kan då bli konkurrenskraftig.

Mina sju reflektioner speglar min erfarenhet av svensk fjärrvärme. Andra erfarenheter kan naturligtvis ge upphov till andra reflektioner. Slutligen vill jag önska FVB lycka till under de kommande 50 åren.