EU-parlamentet arbetar aktivt för att främja gröna alternativ, särskilt förnybar energi, som en del av EU:s ansträngningar att uppnå sina ambitiösa utsläppsminskningsmål i kampen mot klimatförändringarna. Den pågående energikrisen, som förvärrats av Rysslands aggressiva agerande i Ukraina, har understrukit vikten av att minska EU:s beroende av fossila bränslen från Ryssland. Detta har ökat behovet av att diversifiera och säkra EU:s energiförsörjning genom gröna alternativ, såsom förnybara energikällor. Samtidigt strävar EU efter att vara en global förebild i omställningen mot gröna lösningar för att tackla klimatkrisen.

Förnybara energikällor inkluderar vindkraft, solenergi, geotermisk energi, tidvattenskraft, vågenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, avloppsgas samt biogas.

För att stärka EU:s gröna agenda har parlamentet beslutat att fastställa nya mål för förnybar energi fram till år 2030. Som en del av ”55 %-paketet,” som syftar till att minska växthusgasutsläppen med 55 procent till år 2030 och uppnå klimatneutralitet till år 2050, har parlamentet beslutat att öka andelen förnybar energi i EU:s energiblandning från det tidigare målet på 32 procent till år 2030.

Under sitt plenarsammanträde i september 2023 godkände parlamentet en överenskommelse med rådet om att minst 42,5 procent av EU:s energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor senast 2030. EU-länder uppmanas även att sträva efter att nå 45 procent, ett mål som stöds av kommissionen och är i linje med REPowerEU-initiativet. Kommissionen har betonat vikten av att snabbt övergå till ren energi och minska beroendet av energiimport från Ryssland genom att öka andelen förnybar energi inom elproduktion, industri, byggnader och transporter till 45 procent till år 2030.

Den nya lagstiftningen kommer att påskynda godkännandeprocessen för nya eller uppgraderade förnybara energianläggningar, inklusive solpaneler och vindkraftverk.

EU har redan gjort framsteg inom förnybar energi, med en andel på 21,8 procent av förnybar energi i EU:s energikonsumtion år 2021, vilket överträffar målet på 20 procent för år 2020 och innebär mer än en fördubbling sedan 2004 (9,6 procent).

Mål för ökad användning av förnybar energi har också fastställts inom sektorer som byggnader och industri, och initiativet tar även hänsyn till behovet av att medlemsstaterna fastställer mål för innovativ teknik inom förnybar energi.

Sammanfattningsvis har EU-parlamentet genom sitt arbete med att stärka målen för förnybar energi och främja gröna lösningar tydligt visat sitt åtagande att ta ledningen i kampen mot klimatförändringarna och minska beroendet av fossila bränslen. Nu väntar rådets formella godkännande innan det nya direktivet om förnybar energi kan träda i kraft.

Förnybarhetsmål på nationell nivå

Tabellen visar hur EU-länderna lyckas möta målen för förnybar energi till år 2020.

Andel energi från förnybara energikällor (i procent av den slutliga bruttoenergikonsumtionen)

2016

2020-målet

Uppgifter för 2020

Sverige

53,8

49

60,1

Finland

38,7

38

43,8

Lettland

37,2

40

42,1

Österrike

33,5

34

36,5

Danmark

32,2

30

31,6

Estland

28,8

25

30,2

Portugal

28,5

31

34,0

Kroatien

28,3

20

31,0

Litauen

25,6

23

26,8

Rumänien

25

24

24,5

Slovenien

21,3

25

25,0

Bulgarien

18,8

16

23,3

Italien

17,4

17

20,4

Spanien

17,3

20

21,2

EU-genomsnittet

17

20

22

Frankrike

16

23

19,1

Grekland

15,2

18

21,7

Tjeckien

14,9

13

17,3

Tyskland

14,8

18

19,3

Ungern

14,2

13

13,9

Slovakien

12

14

17,3

Polen

11,3

15

16,1

Irland

9,5

16

16,2

Cypern

9,3

13

16,9

Belgien

13,0

Malta

6

10

10,7

Nederländerna

6

14

14,0

Luxemburg

5,4

11

11,7

Källa: Eurostat