Hur kan det svenska energisystemet se ut 10, 20 eller 30 år framåt i tiden? I dag släpper Energimyndigheten sina långsiktiga scenarier som visar möjliga utvecklingsvägar för det svenska energisystemet fram till 2050-talet. En sak står klar. Det kommer att bli stora förändringar.

Energimyndigheten tar vartannat år fram långsiktiga scenarier för det svenska energisystemet. Arbetet görs i samband med rapportering av de svenska klimatutsläppen till Europeiska kommissionen. Då tas även ytterligare olika scenarier fram för att få ett brett kunskapsunderlag på möjliga utvecklingsvägar i ett framtida energisystem. I årets rapport tittar vi särskilt på en kraftig elektrifiering av samhället.

Gemensamt för samtliga scenarier är att användningen av fossila bränslen i form av olje-, kolprodukter och naturgas minskar med 70–77 procent mellan 2020–2050.

– Det svenska energisystemet är i en förändring på ett sätt vi inte varit med om i modern tid. El kommer att bli den huvudsakliga energibäraren i många nya sammanhang och olika sektorer. Redan nu behöver samhället agera så att användning, distribution och produktion går i takt, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.

Många faktorer påverkar

Spannet mellan förväntad energianvändning i de olika scenarierna är stort. I samtliga scenarier är det dock uppenbart att det finns många faktorer som kan komma att påverka utfallet. En av dem är industrins utveckling. Det handlar både om omställningen i befintlig industri och att det tillkommer ny industri med stora elbehov. I samtliga scenarier är det huvudsakligen produktion av vätgas genom elektrolys som bidrar till den kraftigt ökade elanvändningen.

Alla fossilfria kraftslag behövs

Redan 2030-2035 ser vi ett ökat elbehov som kommer att kräva både ny elproduktion och nya elnät.

– I takt med den ökade efterfrågan på el ser vi att samtliga fossilfria kraftslag behövs. Vi ser även att samtliga fossilfria kraftslag har potential att nå lönsamhet. Under de närmaste åren, innan elbehovet skalas upp, är det viktigt att vi stärker och bygger ut vårt elnät, säger Martin Johansson, enhetschef.

Lika viktigt som att öka produktionen av el är att främja en flexibel och resurseffektiv elanvändning. Samma sak gäller forsknings-, innovations- och utvecklingsarbetet runt andra centrala delar i ett framtida energisystem såsom energilagring, efterfrågeflexibilitet, och infrastruktur. Elektrifieringen är heller inte en rent nationell fråga. Sverige är inte en isolerad ö, utan utvecklingen av elsystemet och den pågående elektrifieringen är en angelägenhet även för våra grannländer i Norden och EU som vi är sammankopplade med.

– Genom att ha ett helhetsperspektiv kan vi genomföra omställningen med fortsatt konkurrenskraft, ekologisk hållbarhet och trygg energiförsörjning. I framtiden ser vi behov av en ökad elanvändning – men vi ska använda elen smart. Varje kilowattimme räknas, säger Robert Andrén.