Energiåret innehåller årsstatistik från medlemsföretagens verksamheter inom Energiföretagen Sverige. Det innefattar statistik inom områdena elproduktion, elanvändning, elmarknad, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla och miljö. År 2019 är första året då Energiåret presenteras på ett nytt sätt i jämförelse med tidigare utgåvor av Energiåret
Ni kan läsa rapporten i sin helhet hos energiföretagen
Svensk elproduktion och elmarknad
De olika kraftslagens utbyggnad i elsystemet från 1950, här visade som producerad elenergi per år i TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar, kWh). Utbyggnaden startade tidigare. Vattenkraften dominerade i början och kompletterades först med kondenskraft i bränsleeldade anläggningar med fossila bränslen. Mottryckskraft är kraftvärmeanläggningar i fjärrvärme och industri som både ger värme och el. De använder idag främst biobränslen. Kärnkraften byggdes ut till mitten av 80-talet. Vindkraften byggs numera ut kraftigt och solkraften har också inlett sin utbyggnad. Terawattimmar, TWh = miljarder kilowattimmar, kWh).
Installerad el-effekt är ett mått på produktionsförmågan. Den verkliga elproduktionen beror sedan på hur många timmar om året som kraftkällan kan utnyttjas. Här framgår hur vattenkraften avstannat i utbyggnad, samt hur kärnkraften och kondenskraften gradvis börjat tas ur drift. Mottryckskraften (uppdelad på kraftvärme i industri och fjärrvärmenät) visar mer varierad installerad effekt genom åren. Vindkraften visar en brant stigning och solkraften syns också i sitt startskede. Gasturbiner drivna av fossila bränslen används som reservanläggningar, vilket även gäller kondenskraften idag.
Värmekraft är elproduktion där bränslen eldas eller som i kärnkraften uranbränsle som skapar värme. Utvecklingen av bränsleanvändningen i övrig värmekraft (all värmekraft utöver kärnkraft) från år 2002 visas i bilden. Här ingår kraftvärmeverk som producerar el och samtidigt levererar värme till fjärrvärmesystem eller industrier. Dessutom kondenskraftverk och gasturbiner som bara producerar el och som idag är reservkraftverk (ingår här i serien fjärrvärmesystem). Användningen av biobränslen och avfall har ökat kraftigt i övrig värmekraft, medan de fossila bränslena minskat. I bränslegruppen ”övrigt” ingår ånga som avleds från industriprocesser och sådant som däck som inte räknas till vanligt avfall.
År 1970 gick knappt 7 procent av konsumentpriset till staten i skatt. 1 januari år 2020 utgjorde elskatt, moms och elcertifikat 47 procent av konsumentpriset. Elnätsavgiften uppgick till 27 procent och elhandelspriset till 26 procent. Svängningar i elhandelspriset, till följd av att spotpriserna varierar, påverkar andelarna mellan de tre kostnadsposterna. Detta gäller vid avtal om rörligt elpris, vid avtal om fast elpris är elhandelspriset konstant under avtalets bindningstid.
Fjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärmens årsanvändning graddagskorrigeras utifrån ett normalår (temperatur), där temperaturuppgifterna tas från SMHI. Därmed visas hur den verkliga fjärrvärmeanvändningen skulle sett ut om temperaturen följt normalåret. Där den röda kurvan ligger under den grå har temperaturen varit varmare än under normalåret. År 2010 var till exempel ett kallt år.
Fördelningen av bränslen till fjärrvärmen år 2019 i fyra huvudkategorier. De vanligaste bränslena till fjärrvärmeproduktion är grot, sågspån, bark och träflis – så kallade sekundära biobränslen, som är förnybara bränslen. Näst största bränsle är avfall som är ett återvunnet bränsle.
En bild av fjärrkylans utbyggnad, där komfortkyla byggs ut, framför allt i kontorslokaler, butiker och vårdinrättningar. Det syns i mängden levererad fjärrkyla som har en ökande trend med toppar under varma perioder, som sommaren år 2018. Fjärrkylenäten byggs ut som bilden visar, men även fjärrvärmenäten kan tillsammans med värmepumpar utnyttjas för fjärrkyla där det passar.
