En rimlig vinter för elkunderna och långsiktiga satsningar för en hållbar energiutveckling

Under valrörelsens slutskede har debatten om skenande elpriser och elproduktion dominerat debatten och genererat en flod av partipolitiska utspel.

Det är viktiga, aktuella frågor som behöver snabba insatser. Men elförsörjningen är en mångfacetterad och komplex fråga som lämpar sig dåligt för politisk quick fix. Det är när vi tittar på elsystemet i stort, när vi hittar långsiktiga angreppssätt för såväl produktion, infrastruktur, distribution, konsumtionsmönster, finansiering och effektiva sätt att använda och hantera el, som vi tar oss förbi blockeringarna.

Inför, och framförallt efter valet finns flera saker som kan göras för att på kort sikt bromsa prisutvecklingen, och i det längre perspektivet etablera en långsiktig, rimlig och förutsägbar energipolitik.

Prisutvecklingen på el under året har som bekant varit närmast osannolik. Jämfört med månaden augusti 2021 har priset stigit med så mycket som 340 procent. Då kostade en kwh el 84 öre, ett år senare kostade en kwh 2,84 kr i elprisområde 3 under en av de månader då vi förbrukar minst el och elpriset brukar vara som lägst. Konsekvenserna för den enskilde kunden, för att inte tala om elintensiva företag, är svåra.

Det finns inte bara en orsak, och inte bara ett angreppssätt. Vi behöver samla oss som samhälle för att tillsammans ta oss igenom den elkris vi befinner oss i här och nu. En stor andel av elkunderna i Sverige gör redan vad de kan genom att köpa ved, installera solceller, styra om sin elanvändning till natten mm. För bransch och beslutsfattare finns saker att göra på både lång och kort sikt.

Så vad behövs göras här och nu? Några saker bör göras omedelbart för att skydda kunderna från fler prishöjningar:

REDUCERA STAMNÄTAVGIFTEN
En sänkning av den så kallade stamnätstariffen, en avgift som tas ut av elnätsföretagen, frigör medel som elnätsföretagen kan använda för att ersätta de ökade kostnaderna för nätförluster. Det är det absolut snabbaste sättet att motverka ökade kostnader för kunderna. Det kan göras omedelbart utan att behöva vänta till dess att regeringsuppdraget ska lämnas in den femtonde november. Norge har redan börjat göra detta.

MOTHANDEL
Så kallad mothandel kan genomföras för att få in mer eleffekt från produktionsanläggningar som idag inte är i bruk. De växande flaskhalsintäkterna kan användas för att aktivera de svenska kraftproduktionsanläggningar som ligger i träda. Energiföretagen har presenterat ett förslag för detta.

FRÄMJA ENERGIEFFEKTIVISERINGAR
Dessa ska helst vara möjliga för elkunderna att genomföra innan vintern. Här kan såväl Energimyndigheten som olika branschaktörer göra en insats.

SNABB ELPRISKOMPENSATION

På liknande sätt som förra vintern måste en hållbar och snabb administration av högkostnadsskyddet säkerställas. Detta bör utformas på ett sätt som kompenserar de kunder som drabbas av de högsta kostnaderna.

Långsiktigt gäller det att vi börjar i rätt ände. Även om elsystemet är komplext och fordrar många parallella satsningar, finns några insatser som är en förutsättning för annan utveckling. Oavsett regeringssammansättning måste eftervalsperioden präglas av ett resolut åtgärdsprogram.

De områden som är viktigast att ta tag i när dammet från valrörelsen lagt sig är:

”Kostnadsutvecklingen för hushållen måste vara rimlig och förutsägbar”

KORTA NED LEDTIDERNA
För att kunna bygga ut elnätet i den takt som krävs för att säkra behoven i den svenska energiutvecklingen är det avgörande att ledtiderna för tillståndsprocesser kortas. Idag riskerar elnätssatsningar som behövs imorgon att fastna i tillståndsprocesser som kan dröja upp till 10-12 år. För att få bort bromsklossarna krävs bland annat konkreta förslag från de instanser som utreder vilka områden som är lämpliga för utbyggnad

ACCEPTANS OCH FÖRSTÅELSE FÖR ELNÄTSUTBYGGNAD.
Vi behöver bygga förståelse för att det behövs fler elledningar i Sverige, liksom för att dessa kommer behöva finnas på platser där elnätet måste samexistera med naturvärden och försvarsintressen. Ett annat exempel är överenskommelser med den enskilda markägaren om dragningar av luftburna ledningar.

BEGRÄNSA KOSTNADSUTVECKLINGEN FÖR SLUTKUNDEN
Kostnadsutvecklingen för hushållen måste vara rimlig och förutsägbar. Vi behöver därför en utredning som tittar på hur energisystemets förändring ska finansieras. En diskussion om fördelning av kostnader, och vad statens ansvar i detta ska vara, är nödvändig. Det gäller inte minst utformningen av den statliga skatten på el.

EN LÅNGSIKTIG REGLERINGSMODELL
I mars 2022 presenterade Ellevio undersökningen Vad kostar framtiden? som kartlägger investeringsbehoven för ny infrastruktur för att möta en dubblering av elanvändningen de kommande 20 åren. Här ser vi att den tidigare prognosen om 500 miljarder i elnätsinvesteringar justeras upp till så mycket som 670 miljarder kronor fram till 2045. För att ge elnätsbolagen möjligheter att förverkliga samhällsmålen och infrastrukturbehoven för svensk el, måste regleringsmodellen för investeringar i elnätet vara långsiktig och proportionerlig.

SPARA EL
Vi behöver titta på flera lösningar för att skydda kunderna från ännu dyrare konsekvenser av elpriskrisen, bland annat direkt stöd till kunderna och fokus på energieffektivisering. Vi har inte sedan oljekrisen på 1970-talet behövt ha kampanjer för att spara el, men det kan vara en del av lösningen. 1974 lyckades Sverige minska energiförbrukningen med 6% genom tydliga stöd och informationskampanjer. Branschens forskningsplattform Energiforsk pekar på att om hela Europa skulle minska elanvändningen med 5 procent skulle priserna i södra Sverige vara ungefär på samma nivå som för ett år sedan. Här finns en outnyttjad potential.