Trenden fortsätter – marginalerna i det svenska elkraftsystemet minskar när behovet är som störst. Risken för elbrist under vintern ökar, enligt Svenska kraftnät.

Varje år summerar Svenska kraftnät den gångna vinterns elförbrukning och gör en prognos för nästa år, på regeringes uppdrag. Det handlar om att ringa in när elförbrukningen är som störst och peka ut importbehovet. Det prognosen tar sikte på är den enskilda timme under vintern då elförbrukningen bedöms bli som störst.

Under de tre senaste åren har importbehovet ökat. Vi har inte inhemsk produktion som är tillräcklig. Den senaste rapporten visar att underskottet i kraftbalansen ökar ännu mer inför kommande vinter. Marginalerna minskar, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät.

Mer vindkraft
I slutet av året stängs kärnkraftverket Ringhals 2. Elproduktionen från andra slags kraftkällor, i synnerhet vindkraften, ökar visserligen, men den elproduktionen är svår att förutse och prognostisera.

Den produktionen är inte planerbar och det har visat sig att när det är som kallast blåser det inte särskilt mycket, säger Lotta Medelius-Bredhe.
Under den gångna vintern blev effektsituationen inte så ansträngd, då vädret var ovanligt milt. Skulle vädret i stället bli ovanligt kallt, men även under en normalvinter, kan el behöva importeras under perioder då förbrukningen är som störst.

De största utmaningarna har vi i södra Sverige. Vi har väldigt mycket elproduktion i norra Sverige men vi har inte lika mycket i södra Sverige där elförbrukningen är som störst, säger Lotta Medelius–Bredhe.
Flerårig trend
Ett kontinuerligt arbete pågår för att säkerställa importmöjligheter.

De är mycket goda, vi har mycket kablar och ledningar till andra länder. Men, om andra länder hamnar i samma vädersituation som vi finns tillfällen då vi ser att importmöjligheterna kan vara ansträngda, säger Lotta Medelius–Bredhe.
I ett kort perspektiv bedömer hon riskerna i systemet som relativt små, men pekar på att det är en trend som pågått ett tag och att det krävs investeringar för att komma tillrätta med obalansen i kraftsystemet under vintern.

Det handlar också om investeringar för att öka flexibiliteten i elförbrukningen, så att konsumenter kan flytta förbrukning över tid samt att skapa möjligheter till kraftöverföringar från de norra delarna av landet till de södra.

Ett stort problem är att låga elpriser gör att lönsamheten för till exempel investeringar i planerbar produktion är låg, enligt Lotta Medelius–Bredhe.

På längre sikt, framför allt om vi ser en ökad elanvändning, är det viktigt att vi har möjligheter att göra de investeringar vi ser framför oss, säger hon.

Fakta: Utdrag ur kraftbalansrapporten
TT
Inför kommande vinter är prognosen för den så kallade topplasttimmen, då elförbrukningen är som störst, ett underskott på 1 700 megawatt om det blir en normalvinter. Blir det en kallare vinter kan underskottet under topplasttimmen bli 2 900 megawatt.Svenska kraftnät beräknar också möjligheterna till import av el och om det kan matcha det svenska underskottet. När tillgänglig import räknas med finns indikationer på att södra Sverige, elområden 3 och 4, riskerar att få ett elunderskott under en kortare period än en timme om det blir en normalvinter. Blir det kallare än vanligt riskerar “den simulerade” effektbristen att bli flera timmar, enligt rapporten.