Vi ser en ökande volatilitet på elmarknad i Sverige, priset på el går upp och ner. Mycket/lite vind och sol plus vattentillgång är de väderpåverkande faktorerna som ger utslag. Elva ledningarna till grannländerna (fler är på g.) gör oss en del av en stor elmarknad i norra Europa vilket givetvis har en stor påverkan.
Det förnybara växer i rasande takt, vindindustrin i Sverige ser en dubblering på några år. Övriga länder runt om oss gör lika stora satsningar. Vi kan konstatera att det förnybara växer långt över de flestas prognoser. Den kommer fortsätta år efter år. Det förnybara tränger ut flera andra kraftslag. Utvecklingen kommer göra elpriset än mer gungigt, redan nu har vi haft dagar då elen i princip varit gratis.
Att kunna lagra energi när stora fluktuationer sker är ett måste i framtiden. Det som finns idag är batterier och vätgas, batterier kan lagra några dygn men vätgas kan lagra elen under en längre tid. Fram till dags dato har vätgas-framställningen ansetts vara för dyr i och med de stora energiförluster som sker i processerna.
Men nu explodera intresset för vätgas i hela världen. Alla vill hitta lösningen till det förnybara med sitt väderberoende. Varje dag kommer nyheter om olika satsningar och enorma kapital skjuts in. Då kan vi med säkerhet veta att förändring och utveckling kommer ske och den prisbild som funnits kommer förändras.
”När vädersituationerna är det omvända tillverkas el som går ut på nätet eller så avyttras vätgasen direkt till kunder med vätgasbehov”
Det finns en sektor som skulle kunna ta till vara på de energiförluster som sker i vätgasframställning och det är kraftvärmebranschen. Andra aktörer ser på energiförlusten som ett minus men för kraftvärmen blir det den stora fördelen eftersom värmetillverkning finns i deras affärsmodell.
Propåer om att gifta ihop kraftvärme och vätgas har förts fram tidigare. Men nu är läget annat och det är dags att gå till handling. Vi ser framför oss att kraftvärmesektorn tar in detta som ett komplement till sin nuvarande produktion. När elpriserna sjunker och ett stort överskott finns införskaffas el som först tas in i ett batterisystem och sedan möjliggör en uppbyggnad av vätgaslager. När vädersituationerna är det omvända tillverkas el som går ut på nätet eller så avyttras vätgasen direkt till kunder med vätgasbehov.
Intresset från vindproducenter och större solcellsparker finns. De flesta har säkrat sin produktion med långa avtal (PPA) som garanterar ett visst pris. Men intresse finns att sluta prisavtal med kraftvärmebranschen så att överproduktionen av el ger ett fast pris, bättre med några ören än 0 eller minus.
Vi har i Sverige 95 kraftvärmeverk som borde kunna se detta som intressant, till detta kommer säkert ett stort antal fjärrvärmeverk. Låt oss säga att vi får 150-200 anläggningar som kan balanserar upp de svängningar i el-produktionen som det förnybara ger.
Anläggningarna kan bli en viktig del i de systemtjänster som behövs i välmående elnät. I sammanhanget brukar man nämna frekvensstabilitet , balans och frekvenskvalitet och spänningsstabilitet. För några av dessa tjänster borde ett vätgaslager kombinerat med batterisystem kunna spela en roll.
I sitt geografiska område kan kraftvärmeverken säkert hitta aktörer som är villiga att modellera sin efterfrågan på el samt mikroproducenter som kan bidra, Kraftvärmeanläggningen kan bli en aggregator som samlar ihop många resurser i en flexibel tjänst. Försök kring flexibilitetstjänster har gjorts på flera håll i landet med gott resultat. Svenska kraftnät och regionbolagen är säkert intresserade av dessa tjänster.
Kraftvärmeverken ligger nära städerna och i flera av dom har vi kapacitetsproblem p.g.a. att ledningsinfrastrukturen på stam och regionnät inte har byggts ut efter de behov som uppstått. En vätgassatsning utifrån den ovan beskrivna skulle göra stor skillnad och då speciellt i elområde 3 och 4.
Det är med andra ord elpriset och sjunkande priser i vätgasmarknaden som gör detta förslag intressant igen. Sverige behöver mycket ny el när elektrifieringen rullar på. Här är ett sätt att jämna ut en volatil marknad.
/Ingemar Alvbom – Energikonsult