Svenska kraftnät har ansökt hos Energimarknadsinspektionen (Ei) om att få använda flaskhalsintäkter till åtgärder för att minska elförbrukningen under höglasttimmar. Ei bedömer att de föreslagna åtgärderna är förenliga med krisinterventionsförordningen och godkänner därmed ansökan.

Regeringen gav den 10 november Svenska kraftnät i uppdrag att upphandla förbrukningsflexibilitet av el i syfte att bidra till en sammanlagd minskad bruttoelförbrukning i Sverige om fem procent i genomsnitt under höglasttimmar*. Som en konsekvens av regeringsuppdraget lämnade Svenska kraftnät den 6 december en ansökan till Ei om att få använda flaskhalsintäkter** för att finansiera upphandling av efterfrågeminskning (förbrukningsflexibilitet). Effekten för den enskilde elslutkunden menar Svenska kraftnät ligger i att elpriserna genom åtgärderna väntas bli lägre.

Två modeller för upphandling som kan genomföras samtidigt

Svenska kraftnät har identifierat två modeller för upphandling som kan genomföras parallellt med varandra. Modellerna passar olika marknadsaktörer olika bra och därför bör upphandlingen med de båda modellerna ske samtidigt för att få så stor effekt som möjligt.

Den första modellen innebär att Svenska kraftnät upphandlar aktörer som åtar sig att lämna prisberoende bud på spotmarknaden för att reducera sin förbrukning under vissa timmar mot en ersättning. Det innebär att aktörer anger en prisgräns över vilken de inte vill köpa el. Svenska kraftnät menar att prisberoende bud har potential att dämpa elpriset eftersom efterfrågan minskar vid en viss prisnivå.

Den andra modellen innebär att Svenska kraftnät upphandlar aktörer som åtar sig att minska eller flytta viss volym från höglasttimmarna och köpa el under annan tid. Svenska kraftnät anger att en flytt eller minskning av förbrukning har en prisdämpande effekt för de timmar varifrån lasten flyttas eller minskas. Den kan dock ha en prishöjande effekt de timmar som förbrukningen flyttas till, men totalt sett bedöms effekten ändå bli prisdämpande.

Avtalsperioden för båda modellerna motsvarar den tid under vilken EU:s medlemsstater har ett tvingande krav att reducera sin förbrukning under höglasttimmarna, det vill säga från den 1 december 2022 till och med den 31 mars 2023. En option om förlängning av avtalsperioden finns för den händelse att bestämmelserna i krisinterventionsförordningen skulle förlängas eller ändras.