Drivmedelsbranschen behöver nu få besked om hur reduktionsplikten ska utvecklas fram till 2030. På dagens DN-debatt skriver fyra branschföreträdare tillsammans med Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, hur de vill se en tydlig skärpning redan från start så att reduktionsplikten inte blir ett begränsande tak utan en drivkraft för ökad inblandning och produktion av biodrivmedel.

Lagen om reduktionsplikt är det viktigaste verktyget för att nå klimatmålet för transportsektorn om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Den innebär att drivmedelsföretagen som säljer bensin och diesel måste blanda in en viss mängd biodrivmedel så att utsläppen av växthusgaser från drivmedlet minskar per liter i den takt som lagen har bestämt.

Nivåerna i reduktionplikten är ännu så pass låga att det inte haft någon större betydelse för inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel men styrmedlet har ändå tagits emot positivt eftersom det är en långsiktigt hållbar konstruktion som gynnar drivmedel med god klimatprestanda.

Debattartikeln har, förutom Svante Axelsson, skrivits under av Lena Ek, ordförande, Södra;
Petter Holland, VD, Preem; Magnus Kagevik, chef, division Energi, Lantmännen och Hilde Wahl, VD, ST1. De uppmanar regeringen att snarast lämna besked om en ambitiös utveckling av reduktionsplikten för att minska riskerna för investeringarna i de bioraffinaderier som nu behöver börja byggas så att Sverige kan ta fram mer hållbara biodrivmedel än vad som finns att tillgå idag.

De vill att kurvan ska utgå från Energimyndighetens beräkningsunderlag om att utsläppen ska reduceras med 66 procent för diesel och 28 procent för bensin 2030. Istället för att avvakta hur elbilsutvecklingen kommer påverka behovet av biodrivmedel vill de ha en tydlig skärpning omgående och att siffran därefter kan korrigeras vart tredje år i kontrollstationerna.

Förslagen till regeringen är:

Bestäm en linjär reduktionskurva från dagens nivå till en nivå, som i enlighet med Energimyndighetens förslag landar på sammantaget 60 procents reduktion av utsläppen 2030 (summerad effekt för diesel och bensin).
Behåll två separata kvoter ett tag till, en för bensin och en för diesel.
Bestäm att bensinkvoten tar ett rejält kliv från start så att E10 kan etableras i alla bensinpumpar 2021 för att succesivt öka inblandningen till minst 30 procent före 2030.
Beskatta biodrivmedel utifrån energiinnehåll istället för volym. I dagsläget missgynnas etanol och biogas skattemässigt, vilket leder till högre pris vid pump.
Bestäm dieselkvoten till 25,3 procent 2021 för att linjärt öka till 66 procent till 2030.