Att ladda för framtiden

Varför köper man egentligen en bil? För många är det en självklarhet att äga en bil och likaså ta körkort så snart efter artonårsdagen som möjligt. Några behöver bilen för att ta sig till och från jobbet. Vissa behöver den för att handla mat och andra nödvändiga saker. Andra använder bilen i sitt dagliga arbete och några för att resa till familj och vänner som är svåra att ta sig till med publika transportmedel.

Sedan finns det en kategori som ser bilen som en statuspryl, som visar att man har pengar eller för att utstråla en önskad personlighet. Många ser också bilen som en upplevelse, snarare än något som transporterar förare och passagerare mellan punkterna A och B.
Oavsett vad bilen behövs till utgör den en av de största utgifterna, efter boendet, för de flesta. Dock är det en väsentlig skillnad mellan att köpa en bil och ett boende. Bilen kostar pengar för varje mil den används och värdet på den sjunker konstant från dagen den köptes, medan ett boende i de flesta fall ökar i värde eller åtminstone är konstant. Med andra ord är det en ganska dålig investering att köpa en bil.

Samtidigt är det fascinerande att läsa om nybilsförsäljningen och priset en privatperson får betala för bilarna som oftast ligger i topp. Många av dessa bilar kostar en genomsnittlig årslön (förra året 35 000 kronor per månad) vilket innebär att det, för den som sparar 10 % av lönen, tar ungefär tio år att spara ihop till en ny bil.

Idag är det dock ovanligt att spara ihop pengarna till inköpet av bil utan köpet finansieras på andra sätt, till exempel genom avkastning från investeringar, ett extra lån på boendet eller ett leasingupplägg. Sen har vi de som har tjänstebil eller förmånsbil genom sin arbetsgivare. Denna grupp är intressant då de har möjlighet till en ny bil till en betydligt förmånligare kostnad per månad än om de köpte den själva. De äger inte bilen utan betalar för möjligheten att bruka den genom att betala ytterligare skatt.

En stor andel, nästan 33 %, av nybilsbilförsäljningen idag utgörs av tjänstebilar och förmånsbilar. De har den senaste tekniken, hög säkerhet och ofta den mest effektiva motorn med lägst utsläpp jämfört med en bil som är 3 till 4 år gammal eller äldre. De senaste åren har en stor andel av nya tjänste och förmånsbilar som lämnar bilhallen varit laddhybrider eller rena elbilar. Tjänste- och förmånsbilar har därmed en stor betydelse för omställningen av fordonsflottan, från fossilt drivna fordon till en elektrifierad fordonsflotta som kan laddas med grön el från vatten, vind och solkraft.

Våra norska grannar började omställningen betydligt tidigare än oss. Elbilsförsäljningen tog ordentlig fart så tidigt som 2013 när en viss amerikansk renodlad elbilstillverkare började säljas. Plötsligt fanns ett vettigt alternativ till de små, nästan mopedbilsliknande, elbilarna som fanns innan dess som främst användes för pendling in till Oslo. Inte helt förvånande att den mest sålda bilen alla kategorier i Norge förra året var en bil med elektrisk drivlina, dock inte amerikansk utan en tysktillverkad SUV.

”2020 var begagnatmarknaden för bilar yngre än tio år drygt 50 % större än nybilsförsäljningen”

Ett bilköp handlar mycket om ekonomi. Är en bil för dyr spelar det ingen roll hur bekväm den är, vilken status den ger, hur säker den är, hur mycket som kan lastas i bagaget eller hur många mil den går på en tank. I Norge har det sedan 2000-talet varit ekonomiskt fördelaktigt att köpa en elbil, från lägre skatt på inköpet till lägre trängselskatt och gratis parkering. Det har med andra ord alltid funnits ett ekonomiskt incitament att välja en elbil.
Förslaget att tjänste- och förmånsbilar ska bli väsentligt dyrare för brukaren, samma kostnad som om man ägt bilen själv, är ett bakslag för den önskade omställningen av fordonsflottan. Går förslaget igenom förväntas nybilsförsäljningen sjunka och det kommer framförallt vara laddbara bilar som får stryka på foten då de fortfarande är betydligt dyrare i inköp än fossildrivna bilar.

För den som inte har råd att köpa en ny elbil idag finns det bra alternativ för den som vill köra nästan fossilfritt. De allra flesta dieselbilsägare kan köra sin bil på syntetisk diesel, HVO100. Med syntetisk diesel kan utsläppen minskas markant jämfört med vanlig diesel. Att informera om fördelarna och säkerställa tillgången är rätt väg att gå i den omställningen.

2020 var begagnatmarknaden för bilar yngre än tio år drygt 50 % större än nybilsförsäljningen. När färre nya laddbara bilar kommer ut på marknaden leder detta till en mindre begagnatmarknad och att färre kan byta upp sig till en laddbar bil. Det långsiktiga målet att ställa om fordonsflottan kommer ta ännu längre tid med dessa förutsättningar.

Många biltillverkare har nya elektriska modeller på gång och de publika laddstationerna längs vägarna blir fler och fler. Förhoppningsvis kommer det finnas ekonomiska incitament en lång tid framöver som gör det ekonomiskt fördelaktigt med laddbara bilar så det kan rulla ut ett stort antal nya elbilar på våra svenska vägar och uppnå BilSwedens prognos på 2,5 miljoner laddbara bilar 2030. Detta kommer skapa en stor begagnatmarknad så att alla bilköpare, oavsett tjocklek på plånbok eller ideologiska skäl, där ute kan ta steget över till en laddbar bil inom en inte alltför lång framtid.

Det kommer säkert dröja några år innan den mest sålda bilen i Sverige, alla kategorier på helårsbasis, är en renodlad elbil men hoppas verkligen att jag har fel på denna punkt.

Viktor Bergh
OKQ8