Analys: Krigets effekter på det europeiska energisystemet

Olje- och gasledningar mellan länder är en viktig del i Europas nuvarande energisystem.

Hela artikeln nedan är från Energiforsk

Sedan krigsutbrottet 24 februari har ökande priser på el och bränsle fortsatt uppåt. Detta har tillsammans med en stärkt koppling mellan energi- och geopolitik påverkat synen på kärnkraftens roll i energisystemet.

Under 2019 täcktes ca 40% av Europeiska unionens energibehov med inhemsk produktion, resterande importerades. Det europeiska energisystemet är till stor del beroende av fossila bränslen. Kol, petroleumprodukter (raffinerat från olja) och gas står tillsammans för ca 72% av den totala energianvändningen. Resterande energi kommer från förnybara källor (ca 15%) och kärnkraft (ca 13%). Europa är inte självförsörjande på vare sig olja, gas eller kol, utan är tungt beroende av import och en stor del av den importen kommer från Ryssland.

Rysslands inte längre en attraktiv exportör

Ryssland är världens näst största producent av gas och världens tredje största producent av olja. Idag kommer ca 40% av Europas totala gasimport från Ryssland liksom ca 25% av den totala oljeimporten och ca 70% av kolimporten. Andelen gas importerad från Ryssland har minskat genom åren, men den totala mängden har ökat då efterfrågan på gas har ökat i Europa.

När efterfrågan ökar men utbudet är oförändrat stiger priserna, vilket vi har sett på både drivmedel och el under 2021 till följd av den ekonomiska återhämtningen och lättande av restriktioner efter pandemin. Detsamma sker då utbudet minskar men efterfrågan är oförändrad (eller ökar), priset kommer även då att öka.

För att hantera prisökningarna från lättade restriktioner började Europa förbereda åtgärder för att diversifiera sin energimix. Den 15 december 2021 lade Europeiska kommissionen fram nya förslag för att fasa ut fossila bränslen från gasmarknaden. För att underlätta detta lades det fram ett förslag om att kärnkraft och gas ska inkluderas i Europas gröna taxonomi från 1 januari 2023, och därmed ska investeringar i dessa kraftslag klassas som hållbara.

Efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari i år har priserna på gas och olja stigit ytterligare med anledning av oro för Europas energiförsörjning. Europas energiråd samlades fyra dagar efter invasionen för att diskutera hur man ska stärka motståndskraften i det europeiska energisystemet, vidta åtgärder för att hantera den framtida utvecklingen av energipriserna och bli oberoende av Ryssland.

Resultatet lades fram i en ny plan som går under namnet RepowerEU. Planen utgår från att diversifiera gasleverantörerna genom att öka importen av flytande gas (LNG, som kan levereras med båt), öka importen från andra länder där det redan finns befintliga gasledningar till Europa och ha större volymer av biogas och öka produktionen av förnybar vätgas. Planen inkluderar även att minska användningen av fossila bränslen i det europeiska energisystemet genom att öka andelen förnybart, skynda på elektrifieringen och åtgärda flaskhalsar i infrastrukturen.

Åtgärdspaket för att minska beroendet

Internationella energirådet (IEA) släppte i början av april en tiopunktlista med åtgärder för att relativt snabbt minska Europas beroende av rysk gas. Åtgärderna berör gasimporten både direkt, genom att inte skriva under fler gasleveranskontrakt med Ryssland och i stället använda andra leverantörer, och indirekt genom att minska användandet av gas i energisystemet genom att accelerera projekt i förnybara energislag som vind och sol.

Ett av åtgärdsförslagen pekar ut att kärnkraft är den största källan till elektricitet med låga utsläpp i Europa och att dess produktion behöver maximeras. De föreslår att reaktorer som har tagits ur drift ska återstartas och att planlagda nedstängningar ska skjutas fram. Enbart framskjutning av planlagda nedstängningar skulle minska Europas importbehov med 1 miljard kubikmeter (bcm) i månaden (importen från Ryssland låg på 140 bcm för hela 2021).

Efter att världens länder införde sanktioner mot Ryssland svarade Ryssland med hot om att stoppa gasleveranserna till Europa. I april krävde Ryssland att gasleveranserna inte skulle anses som betalda förrän transaktionerna i utländsk valuta blivit växlad till rubel inom Gazprom Bank (Rysk statligt ägd bank). Detta skulle ge banken kontroll över växelkursen och enligt Europeiska kommissionen bryta mot EU:s sanktioner mot Ryssland och innebära risker för de beställande företagen.

Polen har valt att ej möta kravet och den 29 april slutade Ryssland leverera gas till Polen. De baltiska länderna och Bulgarien har även de valt att ej gå Ryssland till mötes och har även slutat få leveranser av rysk gas. Ungern har i stället valt att gå med på kravet och kommer fortsätta importera rysk gas.

Europa har i ett av sina tidigare sanktionspaket lagt ett importförbud på kol och andra fossila fasta bränslen från och med augusti 2022. Den 4 maj gick den Europeiska kommissionen ut med ett förslag till ett sjätte sanktionspaket, vilket inkluderar ett embargo på rysk råolja inom sex månader och ett förbud mot raffinerade petroleumprodukter i slutet av året. Direkt efter förslaget lagts fram steg gas- och elpriserna i Europa med över 5%.

Kärnkraft behålls eller byggs ut på vägen mot oberoende

Flera länder i Europa har börjat undersöka sina förutsättningar och möjligheter för att bli oberoende av den ryska gasen. Flera har vänt sig till kärnkraften som ett alternativ då den är fossilfri och planerbar. Utvecklingen är fortfarande splittrad men inställningen har börjat förändras.

Tyskland som tidigare beslutat stänga ned sina tre sista kärnkraftverk under 2022 började tidigt efter invasionen se över möjligheterna att förlänga drifttiden, men har i stället valt att importera flytande gas från Saudi Arabien och skjuta fram utfasningen av kol ur sin energimix. Belgien har i stället valt att skjuta fram avvecklingen av sina reaktorer från 2025 till minst 2035 för att säkerställa sin energiförsörjning. Både Storbritannien och Frankrike vill förnya sin kärnkraft, Ungern och Nederländerna vill expandera och Polen bygger sitt första kärnkraftverk.

Kriget har förändrat Europas energipolitik till att inkludera ett geopolitiskt perspektiv som inte var lika framträdande tidigare. Prisökningar som nu även spridits till livsmedel till följd av de höga drivmedelspriserna visar hur integrerat vårt beroende av rysk energi är.

Det är viktigt att poängtera att energioberoende inte är det samma som energisäkerhet. Energioberoende innebär att förlita sig på nationella eller lokala energikällor, med risk för minskad flexibilitet om någon av energikällorna tar slut eller avbryts. Europa har i dagsläget inte tillräckligt med inhemsk produktion för täcka sitt eget energibehov.