Analys: Ingen tydlig Coronapåverkan på elpris och elanvändning

På senare tid har elpriserna varit lägre än på länge. Det ligger nära till hands att koppla detta till pågående pandemi. Energiföretagen menar att sambandet är svagt; andra orsaker dominerar nedgången i elanvändning och priser.

I det följande går vi igenom elanvändningen och elpriserna och kommenterar dem.

Elanvändningen i Sverige
Vi ser en minskad elanvändning sedan årsskiftet 2017/18 vilket kan förklaras av en konjunkturnedgång och högre temperaturer än normalt. I grafen nedan visas elanvändningen sedan januari år 2009. Den blå kurvan visar den faktiska elanvändningen och den röda är korrigerad efter temperaturen, eftersom elanvändningen påverkas av utetemperaturen.

Konsekvenserna för elanvändningen av stoppad industriproduktion varierar beroende på vilka branscher som påverkas. Industrin står får en dryg tredjedel av den svenska elanvändningen, varav den större delen sker i den elintensiva industrin som består av massa- och pappersindustrin, järn- och stålindustrin, gruvor och delar av kemisk industri.

En utmaning när det gäller att identifiera effekter av Coronaviruset är att vi är inne i en period där elanvändningen naturligt minskar till följd av högre temperaturer och mer dagsljus.

I grafen nedan visas elanvändningen från sommar till sommar för åren 2009 till idag, och där innevarande år är markerat i tjockare rött. Av kurvorna framgår att elanvändningen normalt stiger fram till månadsskiftet januari/februari för att sedan falla under våren.

Förutom temperatur och solinstrålning så påverkas elanvändningen av kalendern under våren då helgdagar innebär minskad elanvändning. Speciellt påsken som varierar mellan åren. Det blir en liten nedgång i faktisk elanvändning i påskveckan jämfört med veckan före, vilket är naturligt då påskveckan innehåller färre arbetsdagar. På samma sätt är det inte ovanligt med en ökning efter påskhögtiden.

– Eftersom det finns en lång eftersläpning i statistiken så kan vi inte i nuläget konstatera något förändrat mönster i elanvändningen som en följd av att flera arbetar hemifrån och till exempel äter lunch hemma. Sannolikt finns också stora geografiska variationer som inte syns i sammanfattande totala kurvor. Det som påverkar främst, förutom vädret, är de tyngre industrier som minskar eller lägger ner, säger marknadsanalytiker Magnus Thorstensson hos Energiföretagen Sverige.

Elpriserna
Elpriserna ligger sedan en tid på en rekordlåg nivå och det är svårt att urskilja någon tydlig Coronaeffekt. Prisfallet är i första hand en funktion av mycket vatten i vattenkraftens magasin, låg elanvändning, låga bränslepriser och mycket vindkraft. Grafen nedan visar det veckogenomsnittliga spotpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool sedan år 1996 fram till förra veckan, samt priser för finansiell handel av el ända upp till tio år framåt.

På den finansiella marknaden är kontrakten för framtida elköp i ett kort tidsperspektiv också nere på rekordlåga nivåer, se den gula delen av kurvan. Som framgår av bilden så ser marknaden också en återhämtning framför sig på längre sikt, i den svarta kurvan.

– Någon ”Coronaeffekt” är svår att identifiera för det nordiska elpriset. Framförallt är det tillgången till vatten och stora snödjup i Norge som pressar elpriserna. Vissa bedömer att pandemin påverkat med enstaka procent i Norden. Priseffekterna är större på kontinenten där det hävdas att påverkan skulle vara upp mot tjugotalet procent. Även här är det dock svårt att särskilja Coronans påverkan från de ”vanliga” effekterna, säger Magnus Thorstensson.