räkningar, pengar

Planerade investeringsutgifter i stamnätet och stödjande IT-system under perioden 2025–2027 planeras till knappt 44 miljarder kronor, med en större andel av investeringarna i slutet av perioden. Det är en fortsatt ökning jämfört med föregående treårsplanering som uppgick till 35 miljarder.

Svenska kraftnät har lämnat sin verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan för 2025–2027 till regeringen. Under den kommande treårsperioden planerar Svenska kraftnät för fortsatt ökade investeringsvolymer. Några av de större som pågår under dessa år är Aurora Line, tunneln Anneberg-Skanstull, Fossilfritt övre Norrland, Nybro-Hemsjö och Gotlandsförbindelsen.

Ökningen av investeringsutgifterna visar att Svenska kraftnäts arbete med att korta ledtider för byggnation av anläggningsprojekt ger effekt. Tiden det tar från utredning om att bygga en ny ledning eller station till att den kan tas i drift – har minskat från 14 år till 8,5 år. Enligt Peter Wigert, finansdirektör, är det den viktigaste förklaringen till att investeringarna ökar.

Kostnadsökningar
− Men en del av de ökade investeringsutgifterna beror också på kostnadsökningar för bland annat elteknisk utrustning och generell inflation. Den stora efterfrågan, som en följd av elektrifiering i Sverige och i vår omvärld, driver på kostnaderna för till exempel kablar och kraftelektronik, säger han.

En annan viktig kostnadspost i investeringsplanen är Civil beredskap för Ledningar och Stationer. Svenska kraftnät har som elberedskapsmyndighet uppdrag att stärka elförsörjningens förmåga att möta kriser och krig. Det innebär att elsystemet har förmåga att kunna motstå störningar och för att klara hela skalan från kris till krig krävs bland annat robusta byggnationer. Det innebär också att det finns reservkraft, säker lagerhållning av reservdelar och material samt utbildad och övad reparations- och underhållspersonal.

Flaskhalsinkomster
Svenska kraftnät tilldelas flaskhalsinkomster utifrån de prisskillnader som uppstår mellan de svenska elområdena och mellan ett svenskt elområde och ett annat land. Dessa medel får, enligt EU-förordning 2019/943, användas för att täcka kostnader som ökar eller upprätthåller överföringskapaciteten mellan elområden, till exempel för investeringar, mothandel, underhåll eller energiförluster. De får också under vissa omständigheter användas till att reducera avgifterna till transmissionsnätskunderna.

Förra året användes 5,9 miljarder av flaskhalsinkomsterna till att reducera tarifferna.

− Inflödet från flaskhalsinkomster bedömer vi ska uppgå till 83 miljarder kronor under perioden 2024-2027. Men det ska tilläggas att summan är svår att prognostisera då den avgörs av kommande handelsflöden och skillnader i elpriset mellan länder och mellan de svenska elområdena, säger Peter Wigert.

Jämfört med tidigare år ser Svenska kraftnät en avtagande trend av flaskhalsinkomster.