Samhället förändras i en enorm fart och omfattning. Tekniska landvinningar, urbanisering och digitalisering förändrar, förbättrar och ibland utmanar normer och beteenden. Utvecklingen drivs på många sätt av en alltmer påtaglig klimatkris. Pressen att ställa om från en fossildriven ekonomi till en samhällsmodell som drastiskt minskar utsläppen av växthusgaser blir allt starkare. Näringslivet ser att det finns konkurrenskraft inbakad i denna förändring, och hos svenska företag forsar en grön våg fram.

H2 Green Steel, Hybrit och LKAB utvecklar fossilfri ståltillverkning som kan minska svenska utsläpp med mer än en femtedel. Northvolt är förgrundsfigur i framväxten av en ny svensk batterimarknad, en förutsättning för energilagring och laddinfrastruktur. Energimyndigheten har i uppdrag att utveckla en färdplan för en svensk, hållbar batterivärdekedja. Allt mer vindkraft kopplas på det svenska elnätet, Svensk Vindenergis prognoser visar att vindkraft blir vårt näst största kraftslag inom tre år. Parallellt rusar utvecklingen i transportsektorn, där laddbara fordon mer och mer tar över marknaden. Samtidigt nås vi av besked att anrik industriverksamhet försvinner när Stora Ensos papperstillverkning vid Kvarnsveden i Borlänge läggs ned.

Gamla industrier ersätts av nya, och nya behov skapas när andra försvinner. Utvecklingen förändrar spelplanen på energimarknaden.

Alla beståndsdelar har en sak gemensamt: ett ökat beroende av el. El hjälper oss att minska klimatpåverkan. El hjälper oss att anpassa vår vardag till moderna behov. El ligger till grund för den rusande tekniska utvecklingen. Den omfattande omvandling som det svenska elsystemet står inför ställer krav på en övergång från förvaltning av ett ”färdigbyggt” elsystem till utveckling av ett nytt. För att kunna nå klimatmålen i tid och möta ett framtida kraftigt ökat elbehov krävs en tydligare planeringsram, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt.

Prognoserna för ökad efterfrågan på el är hisnande. Energiföretagens nya scenarier för elanvändning bedömer att Sveriges elförbrukning kan öka med så mycket som 120 procent – till 310 TWh – till 2045. Men på flera platser befinner sig elförsörjningen idag i ett ansträngt läge, på grund av elnät som inte räcker till. Kapacitetsbegränsningarna i nätöverföringen i flera delar av landet är de senaste årens mest omtalade exempel.

”
En stor utmaning för framtiden handlar om att skapa större förståelse för elnätens värde”

Situationen, nu och i framtiden, kräver robusta elnät och elnätsbranschen kommer att behöva investera kopiöst för att möta utvecklingen. Det här är inte gratis. Någonstans mellan 1000-1200 miljarder förväntas behöva investeras i det svenska energisystemet till 2045, varav elnäten behöver ungefär 500 miljarder – konservativt räknat. Ellevios investeringar på över 100 miljarder kommer sannolikt justeras upp. Basen för elnätsföretagens förmåga att investera är strikt reglerad, där staten sätter ett tak för elnätsavgifterna branschen får ta ut. Att monopolverksamhet är reglerad är rimligt. Men med dagens reglering saknar vi täckning för alla investeringar vi måste göra.

Vi behöver ha en bredare diskussion om vad kolmatomställningen faktiskt kostar

. Vi behöver sprida förståelse för vilka kostnader vi står inför om vi ska förverkliga samhällets utvecklingsmål, och i detta finns mycket att lära om elnätens värde. Elnäten är ryggraden i hela klimatomställningen och elektrifieringen, så hur kommer det sig att elnätskostnaderna är så ifrågasatta? Jämför med andra stora infrastrukturprojekt, som bredbandsutbyggnaden, vägsatsningar och järnväg: här finns ett starkt stöd bland befolkningen, trots kostnader i paritet med investeringsutsikten för elnäten. Elnäten tas ofta för givna. De har ju alltid funnits där, varför ska vi betala pengar för elnät? Det korta svaret är: klimatomställningen kostar.
En stor utmaning för framtiden handlar om att skapa större förståelse för elnätens värde och en bred acceptans för att samhällsutveckling alla vill ha faktiskt innebär kostnader. Både företag, beslutsfattare och näringslivsaktörer behöver arbeta med att stärka sin kunskap om detta. Om kopplingen mellan moderna, vädersäkrade, proportionerliga elnät och ett klimattillvänt samhälle, näringslivets utveckling och ett modernt vardagsliv var tydligare, skulle förståelsen för vilken viktig och kostsam insats vi står inför som samhälle öka.


En stor utmaning för framtiden handlar om att skapa större förståelse för elnätens värde och en bred acceptans för att samhällsutveckling alla vill ha faktiskt innebär kostnader. Både företag, beslutsfattare och näringslivsaktörer behöver arbeta med att stärka sin kunskap om detta. Om kopplingen mellan moderna, vädersäkrade, proportionerliga elnät och ett klimattillvänt samhälle, näringslivets utveckling och ett modernt vardagsliv var tydligare, skulle förståelsen för vilken viktig och kostsam insats vi står inför som samhälle öka.